Konstruktionsmaterial som återbrukar hela uttjänta bildäck : Material som används i jordskepp

Sammanfattning: Idén om att använda däck som byggnadsmaterial uppmärksammades i en Tv-dokumentär. En miljöaktivist byggde ett hus och använde bildäck och annat som tar lång tid att degradera i marken som byggnadsmaterial. Det fångade intresset eftersom det är ett relevant sätt att återvinna "skräp" utan att påverka den globala uppvärmningen. Ur miljöperspektiv är det viktigt att ständigt utveckla hur vi bygger och se över vilka material vi använder. Genom återbruk av material blir det mindre nyproduktion och därför minskas användningen av naturresurser. Användning av uttjänta bildäck har studerats i byggsektorn i många år. En viss del av dessa har genomgått olika behandlingsprocesser innan användning och det bidrar till att andra resurser går åt. Det har även byggts självförsörjande hus med namnet “Earthships” (jordskepp), ca 20 000 runt om i världen. Dessa byggnader använder uttjänta bildäck samt jord som konstruktionsmaterial och bärande element i ytterväggar. Det generella syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera prestandan på uttjänta bildäck som byggnadsmaterial och hur vi kan återbruka dem i byggnadssektorn. Arbetet utförs genom litteraturstudier av vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom ämnet.  Det görs även en analys av genomförda undersökningar som avsåg att studera utländska jordskeppsbyggares erfarenheter kring användning av detta byggnadsmaterial. Examensarbetet har resulterat i en sammanställning av aktuell information kring uttjänta bildäck som konstruktionsmaterial. Det har visat sig att man kan skapa ett däckomslutet jordelement (TESE) för väggkonstruktion, som i olika tester har visat sig ha goda förutsättningar att klara omfattande vertikala och horisontella laster. Vid en maxlast på 19,8 kN uppstod en deformation på 120 mm i form av förskjutning på grund av glidning och öppning i väggens mittpunkt. Fler studier skulle behövas i jämförelsesyfte, samt ett sätt att dimensionera en konstruktion som utförs med TESE. Draghållfastheten på gummit från ELT varierar mellan 9,5 MPa och 17 MPa vilket medför en osäkerhet i materialets egenskaper och därför behöver riktlinjer skapas. En väggkonstruktion av TESEs har ett U-värde på 1,233 W/m2 K, att lägga till en 100 mm isoleringsskiva förbättrar U-värdet till 0,24 W/m2 K. I Sverige finns 47 479 ton ELT som skulle kunna återbrukas inom anläggning. I andra länder har livscykelanalyser genomförts och det har visat att materialet kan bidra med mindre koldioxidutsläpp eftersom utsläppen är begränsade till transport och utgrävning av jord. I en LCA framgår det att 32 000 ton ELT kan användas till uppbyggandet av 1600 envåningsbostäder. De koldioxidutsläpp som uppstår från dessa 32 000 ELT är 717,6 ton CO2-ekvivalenter och det är på grund av transport av materialet som sker inom 50 km avstånd till byggplatsen. Det finns ett behov att ta fram redskap för att minska arbetsbördan vid användning av TESE. Transmission av gifter genom jorden mot grundvattnet och mot bostäder är något som återstår att undersöka. Tester skulle behöva utföras för att avgöra om metoderna uppfyller svenska lagar och byggstandarder.