Farmakologisk behandling vid opioidberoende : Finns det skillnader i effekt mellan buprenorfin- och metadonbehandling?

Sammanfattning: Bakgrund: Heroin är en opiat ursprungen från opiumvallmon och är starkt förknippad med beroende och död. När heroin och andra kortverkande opiater binder in till μ-opioidreceptorer i hjärnan sker en ökad frisättning av signalsubstansen dopamin och en stark känsla av eufori infinner sig. Vid upprepat intag sker förändringar i hjärnan; belöningseffekten minskar medan antibelöningseffekterna ökar och cravings och abstinensymptom blir allt tydligare vid frånvaro av drogen. Vid läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) används förutom psykosocial behandling även långverkande opioider såsom opioidagonisten metadon och den partiella opioidagonisten buprenorfin, för att återställa homeostasen och reducera cravings och abstinenssymptom som opioidberoendet har skapat. Metadon är effektivt vid beroendebehandling men dess risker begränsar dess användning. Buprenorfin har lägre överdospotential men eventuellt sämre effekt än metadon. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka skillnad i effekt mellan buprenorfinpreparat och metadon vid behandling av opioidberoende. Metod: Arbetet är en litteraturstudie baserat på fem vetenskapliga studier vilka har erhållits via sökning i PubMed samt Cochrane Library. De aspekter som avhandlats är; fullföljande och retention av behandling, samtidigt sidomissbruk av opiater samt allvarliga incidenter och biverkningar. Resultat: De inkluderade studierna i denna litteraturstudie visade att metadon är bättre på att bevara patienter i behandling medan buprenorfin mer effektivt kan minska sidomissbruket av opiater. Ju högre doser som användes, desto fler deltagare stannade kvar i behandling och desto färre urinprover rapporterades positiva för sidomissbruk av opiater. Få allvarliga incidenter rapporterades från studierna. Slutsats: Både metadon och buprenorfinpreparaten har sina för- och nackdelar.  Då behandling med metadon tidigare bevisats vara mer riskfyllt bör buprenorfinpreparaten utgöra förstahandsval, men vid otillräcklig effekt bör byte till metadon ske. Detta överrensstämmer med riktlinjerna i Sverige idag. Dock tycks det finnas anledning att i framtida studier undersöka dos-effekt-samband för både dessa preparat, samt också att fokusera på den initiala fasen vid behandling med buprenorfin.