Kan du inte läsa för oss, snälla! : En studie om högläsning och textsamtalets inverkan på elever i årskurs 1

Sammanfattning: Somliga elever har med sig högläsningen och textsamtel hemifrån, då de har läsande rförebilder som inspirerar och motiverar till ett utforskande av läsning.Det ligger sedan i skolans uppdrag att se till att de elever som inte får med sig detta får tillfälle att möta litteratur på ett sätt som jämnar ut skillnaderna i hemförhållanden. Eleverna ska få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, lustfyllda läsupplevelser, samt möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Som undervisande lärare i årskurs 1 är jag av upplevelsen att allt färre barn har med sig detta hemifrån. Stunder av högläsning och efterföljande textsamtal har därför blivit ett pedagogiskt verktyg som används kontinuerligt i min undervisning. Detta för att se till att samtliga elever får förutsättningar att utveckla sin läsförmåga, men även sin förståelse av en läst text. Utifrån min egen undervisning har jag sedan i denna studie valt att undersöka just dessa stunder för att ta reda på vilken inverkan de har på mina elever. Studien har genomförts med en etnografisk ansats med observationer av undervisningssituationer med högläsning och textsamtal. En lektion med tydlig struktur och efterförljande textsamtal, och en där detta saknades. Kvalitativa forskningsintervjuer har även genomförts med tre elever, för att mer ingående ta del av deras förståelse och tankar. Vad som blev i synligt i studien var hur stor skillnad det var på elevernas förståelseav den upplästa texten beroende på om ett samtal förs i anknytning med läsningen. Stunder av högläsning där inte detta samtal genomfördes, gav inte eleverna det stöd de behövde för att utveckla sin förståelse. Vad som även framkom vid intervjuerna med de tre eleverna var att de reagerade och tog med sig olika saker från undervisningstillfällena.