Filosofera sig till språkutveckling En studie om sokratiska samtal som metod för muntlig

Sammanfattning: Vår utgångspunkt med detta examensarbete var att testa en pedagogisk metod som vi tror kan göra att andraspråksinlärare får ökade möjligheter att uttrycka sig muntligt i en samtalsform som liknar det interaktionsmönster som återfinns utanför klassrumsmiljön. Vi har testat metoden sokratiska sam¬tal i tre museilektioner för sfi-studerande på Konstmuseet i Göteborg. Syftet med studien var att undersöka hur interaktionens utformning och innehåll under lektionerna ser ut samt att föra en diskussion om, och i så fall hur, sokratiska samtal skulle kunna användas inom sfi-undervisningen. Vi har gjort en fallstudie med metodtriangulering där tre museilektioner genomförts, observerats och studerats. Lektionerna har spelats in och transkriberats och vi har intervjuat klassernas lärare. Vi har också använt oss av ett enkätformulär för de deltagande studenterna och ett observa¬tions¬instrument för vår egen analys av lektionerna. Programteori utgör en metodologisk ram i vår studie och har inspirerat vårt sätt att tänka kring vår studies utformning och utvärdering. I vår studie följer vi de metodologiska stegen för sokratiska samtal som Ann S. Pihlgren beskriver i sin avhandling (2008) och metodboken Sokratiska samtal i undervisningen (2010). Resultatet har ana¬ly¬serats i förhållande till tidigare forskning kring interaktionens betydelse för andraspråkutveckling och klassrumsinteraktion. Den språkliga analysen gjordes utifrån Inger Lindbergs (2005) metod. Studiens resultat pekar mot att sokratiska samtal ger många möjligheter till språkutveckling i grupper med lång utbildningsbakgrund som studerar på sfi d-nivå. Vi tror även att metoden skulle pas¬sa grupper på lägre språklig nivå och med kort studiebakgrund om den anpassades till dessa grupper och om de studerandena skulle få möjlighet att delta i kontinuerliga seminarier.