Vägen från det konkreta till det abstrakta i geometriska talmönster : En fallstudie om två matematiklärares undervisningsstrategier

Sammanfattning: Syftet med denna undersökning är att studera och analysera hur verksamma matematiklärare i årskurs 8 uppfattar och undervisar problemlösning av geometriska talmönster. Genom att ställa didaktikens vad, hur och varför-frågor undersöktes lärarnas undervisningsstrategier med hjälp av intervjuer och observationer under lektioner. Arbetet handlar om att se hur lärare vägleder elever att gå ifrån det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Att upptäcka talmönster handlar om att hitta relationer samt mönster mellan tal och generalisera detta samband i ett algebraiskt uttryck. Problemlösning av talmönster är av många forskare sett som en ingång till djupare förståelse för algebra och det är därför en lämplig uppgift för eleverna. Däremot upplever de flesta svårigheten med att hitta den n: te termen som generaliserar mönstret. De har ofta svårt med att förstå hur de utifrån konkreta figurer kan hitta den n: te termen som är den abstrakta delen. Eleverna förväntas att kunna använda formler och beskrivningar inte bara i konkreta situationer utan även i abstrakta situationer. Lärarna i studien säger sig vilja verklighetsförankra och tydliggöra det abstrakta inom undervisningen. De säger att de vill ge eleverna ett bättre självförtroende inom matematiken och att eleverna ska få begrepp att kunna använda i matematiska diskussioner. Studien visar dock att lärarna ganska tydligt värdesätter att eleverna snabbt hittar en ”rätt” strategi och att de inte i sådan stor omfattning tillåter alternativa strategier att synliggöras i klassrummet.