Ungdomsfängelse - symbol för en offensiv kriminalpolitik? En diskursanalys av de kriminalpolitiska trenderna med utredningen om ungdomsfängelser som exempel

Sammanfattning: I november 2021 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en utredning för att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga. I augusti 2023 publicerades utredningen som ställer sig positiv införandet av s.k. ungdomsfängelser. Den frihetsberövande påföljd som i nuläget finns för unga lagöverträdare (15–17 år), utöver fängelse, är sluten ungdomsvård (och stadgas i 32 kap. 5 § BrB). Till sluten ungdomsvård döms idag unga lagöverträdare för allvarlig brottslighet där endast en frihetsberövande påföljd kan anses vara tillräckligt ingripande. Utredningen om ungdomsfängelser uttrycker behovet av en förändring i påföljdssystemet för unga lagöverträdare. En förändrad brottsbild, med ökning av skjutvapenvåld inom och mellan kriminella nätverk där många unga är inblandade, sägs vara en anledning. En annan anledning är att påföljden sluten ungdomsvård inte längre anses kunna uppfylla de behov på tillräckligt ingripande påföljder samt upprätthålla krav på behandling under verkställigheten. Det behövs därtill en förändring som står i linje med den repressivitet som idag präglar kriminalpolitiken, framför allt för att tillgodose samhällets krav på ingripande åtgärder. I uppsatsen analyseras hur de kriminalpolitiska trenderna framträder i förhållande till utredningen om ungdomsfängelser. Dessa trender kan appliceras på hela den kriminalpolitiska diskussionen idag och förekommer såväl nationellt som internationellt. I sin helhet speglar dessa trender en allt större repressivitet, med höjda straff och mer statlig kontroll. Från att vara ett land som förespråkat en minskning av frihetsberövande påföljder har Sverige nu intagit en helt annan position inom kriminalpolitiken. Utredningen kring ungdomsfängelser blir på så sätt ännu ett bevis för en kriminalpolitik i förändring.