Flertalet hinder i vägen : En kvalitativ studie om professionellas och ideellt verksammas erfarenheter av livssituationen och föreställningar om kvinnor med adhd

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd

Sammanfattning: Forskning visar att det föreligger en underrepresentation vad gäller kvinnor med adhd, samt att fler studier behövs på området. Personer som möter målgruppen regelbundet kan ha en djupgående förståelse för deras situation. Syftet med den aktuella studien var därför att, i en svensk kontext, undersöka professionella vid lärosäten och ideellt verksamma inom intresseorganisationer, och deras erfarenheter av att möta kvinnor med en adhd-diagnos, i arbetet. Närmare bestämt om deras perspektiv på livssituationen och samhälleliga föreställningar som omger den berörda gruppen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta deltagare, som besvarade frågor rörande livssituationen i olika kontexter, samt de attityder som de anser att kvinnorna bemöts med. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys, som sedan tolkades med hjälp av Goffmans teori om stigma samt den miljörelativa handikappmodellen. Studiens resultat visade att kvinnor med adhd möter flertalet utmaningar i såväl arbets- som familjeliv, samt att de ofta har negativa upplevelser av sin skolgång, utifrån exempelvis bristande anpassningar och omgivningens förväntningar på prestation. Vidare framkom att livssituationen påverkas av samhälleliga föreställningar, där personer med adhd som grupp förknippas med flertalet negativa etiketter. Det föreligger skepticism gentemot diagnosens symptom och dess giltighet, vilket kan resultera i att specifikt kvinnor undviker att berätta om sin diagnos. Kvinnor diagnostiseras dessutom vanligtvis senare i livet då de, i motsats till män, sällan motsvarar stereotypa adhd-symptom. Sett ur den miljörelativa modellen visade resultatet att det föreligger ett flertal utmanande hinder i omgivningen, särskilt för kvinnor med adhd. Med hjälp av Goffmans teori om stigma synliggörs dessutom hur de blir dubbelt stigmatiserade då de blir ifrågasatta för innehavandet av en diagnos, oavsett symptombild. Studien implicerar att det krävs vidare forskning om kvinnor med adhd och deras livsvillkor på skilda plan, vilket kan motverka både felaktiga föreställningar och bristande kunskap. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)