Att införa eller inte införa en svensk litterär kanon? : En litteraturstudie om ett eventuellt införande av en litterär kanon i svenskämnet för årskurs 4-6.

Sammanfattning: Det finns en pågående politisk debatt om Sverige ska införa en litterär lista, och/eller en säkerställd kanon i den svenska läroplanen. De nuvarande regeringspartierna med Sverigedemokraterna som stöd, har tagit fram Tidöavtalet 2022 som omfattar ett flertal ändringar i ämnet svenska. Målet är att skönlitteratur ska få en större plats i undervisningen, och att elever ska ta del av fler skönlitterära svenska klassiker. Litteraturstudien utgår från syftet att ge ett kunskapsbidrag om vad forskning säger om en litterär kanon, för att diskutera dess relevans för litteraturundervisningen i ämnet svenska för årskurs 4-6. Syftet omsätts i frågeställningar som berör för- och nackdelar med en litterär kanon, och vad en kanon kan ha för möjligheter och/eller begränsningar i litteraturundervisningen. För att besvara syftet används granskade vetenskapliga artiklar.Materialet har analyserats i en översiktsmatris för att skapa en överblick om dess innehåll, samt strukturera upp materialet utifrån kanonfrågan och olika infallsvinklar. Resultatet påvisar att en kanon är ett debatterat ämne inom politiken. Slutsatsen är att det finns både för- och nackdelar med en fastställd kanon. Nackdelarna är att det råder tudelade meningar om vems perspektiv som blir representerat, exkludering av samhällsgrupper och som ett hot mot demokratin. Fördelarna är att en kanon ses som en kvalitetsstämpel, och leder därför till ett flertal nyttoaspekter som har en betydelse för både elever och lärarprofessionen. En kanon kan därför ses som ett redskap där det säkerställs att samtliga elever får samma akademiska bakgrund.