Svenska travhästars tävlingskarriärer - varför de avslutas, vad händer sedan samt travtränarnas åsikter om förbättringsmöjligheter inom travet

Sammanfattning: I Sverige finns nära 100 000 travhästar av både kallblodig och varmblodig typ. Hur de hanteras regleras både av svensk lagstiftning, travsportens tävlingsreglemente samt travsportens hästhållningspolicy – vilken även sträcker sig till att innebära att hästarna ska behandlas väl när de lämnar sporten. Antal kapplöpningshästar som avslutar karriären eller avyttras innan tävlingsdebuten, vart de hamnar sedan och orsak till avslutet har undersökts i flera länder, dock har Svensk Travsport ingen säker kunskap om hur detta ser ut i Sverige. Studiens syfte var att undersöka orsak till varför svenska travhästar avslutar karriären eller varför hästarna aldrig påbörjar en karriär, vid vilken ålder detta sker, vad som händer med hästarna sedan samt att får tränarnas åsikter kring förbättringsmöjligheter inom travsporten. Studien utfördes som en enkätundersökning och vände sig till travhästtränare. Den vanligaste orsaken till att travhästarna avslutade sin karriär var på grund av skador som uppstått under träning eller tävling, följt av bristande motivation och kapacitet hos hästen. Hade hästarna dålig kapacitet påbörjade de oftast ej en tävlingskarriär. På andra och tredje plats för orsak till ej påbörjad karriär kom skador som ådragits utanför träning respektive dåligt temperament eller hanteringsproblem med hästen. Avslutade hästen tävlingskarriären gjordes detta framför allt vid sju års ålder. Ston avslutade sina karriärer tidigare än både hingstar och valacker. Alternativen till vad som hände med hästen efter eller i stället för karriären var olika vanliga beroende på orsaken till avslutet. 25,4 % av hästarna blev ridhästar efter att karriären var över. Motsvarande siffra för hästar som aldrig påbörjade tävlingskarriären var 21,8 %. Detta var det vanligaste alternativet för hästarna som avslutat tävlingskarriären medan slakt var det vanligaste alternativet för hästar som inte påbörjat karriären. Majoriteten tränarna anser att det finns förbättringsmöjligheter inom travsporten. Amatörtränares och professionella tränares åsikter skiljde sig när det gällde vilka åtgärder som innebär en förbättrad välfärd för travhästarna. Några av de åtgärder som alla prioriterade högst var att travhästens andrahandsvärde ska höjas, att införa en kurs i omskolning, att hästsportens status ska höjas, att utöka djurskyddsarbetet inom travsporten, att höja slaktvärdet på hästarna, att införa fler organiserade utbildningslopp för unga hästar, höja högsta tillåtna tävlingsålder samt att öka antalet starttillfällen för äldre hästar. Tränarna kommenterade att det finns en slit och släng mentalitet inom sporten samt att de hade rädslor över att hästens välfärd efter karriären skulle bli bristfällig på grund av hästens låga status och värde. Slutsatserna från detta arbete är att olika faktorer påverkar i olika grad på huruvida hästen lämnar travsporten. Orsaken till avslutet påverkar även vad som händer med hästen sedan. Tränarna anser att det finns risk för låg välfärd hos hästarna som inte längre används inom travet på grund av deras låga värde och när hästarna inte kan uppfylla sitt syfte finns risk för välfärdsproblem. Identifiering av risker kan hjälpa till att utveckla travsporten och för att minska välfärdsproblem och onödig utslagning av travhästar.