Lärares bedömning av bildämnet vid en lärarutbildning i Sydafrika : En minor Field study

Sammanfattning: Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument. Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning. Bedömningen utgick från en normativ syn i avseende kvalité på studenters arbete. Studenter bedömdes återkommande summativt genom närvaro, arbetstakt, hur de följde instruktioner och produktens kvalité. Studentarbeten bedömdes i delar där hantverksskicklighet dominerade.  Lärarna utförde kollegiala bedömningar av studentarbeten utifrån ett relativt betygssystem, vid dessa sessioner användes inga uttalade betygskriterier. Kvalitetskriterier kommuniserades till studenter under lektioner och redovisningar i form av korta kommentarer, till exempel nice, good, bad composition och studentarbeten användes ofta som exempel. Feedback gavs återkommande, den beskrev produkten men var sällan formativ i interaktion med studenten.  Under lektioner förbättrade lärarna delar av studentarbeten genom att måla/ teckna på deras produkter vilket kan ifrågasätta en rättvis bedömning. Utifrån samtal och intervjuer med lärarna framgår att de såg bedömning som relativt oproblematisk, de utgick mer från egen erfarenhet än relaterade till befintliga styrdokument. Studenternas process och intention med arbetet användes mycket sparsamt som bedömningskriterier. Studien visar att det är svårt att förena en stark ämnestradition, förändringar utifrån nationella styrdokument och förhållandet att dessa studenter skulle bli bildlärare och inte konstnärer. Studien ger även underlag för diskussion hur den kulturella kontexten påverkar sättet att bedöma och väcker frågor om behovet av att utbyta erfarenheter i relation till kvalité inom utbildning.