Debatten om redovisning av humankapital

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital. Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor. Debattörernas svar har tolkats och jämförts med deras uppfattningar enligt litteraturstudien, medan de två revisorernas svar har jämförts med deras svar i uppsatsen ”Humankapital i balansräkningen? – En fråga besvarad utifrån olika balansuppfattningar”. Detta för att utröna om respondenterna har ändrat uppfattning om redovisning av humankapital. Slutsatser: Vi har konstaterat att det finns många skilda åsikter om redovisning av humankapital och personalrelaterade utgifter. Genom studien har det påvisats att en revisor och en debattör har ändrat uppfattning om hur humankapital skall behandlas, dock har inte anledningen framkommit. Vidare kan vi konstatera att trots att RR 15 trätt i kraft, som anger att utbildningsutgifter skall kostnadsföras direkt, har flertalet av debattörerna inte ändrat uppfattning då de anser att dessa utgifter skall aktiveras om vissa kriterier är uppfyllda. Revisorerna har inte heller påverkats av RR 15, då de tidigare inte ansåg att dessa utgifter skulle behandlas annorlunda än vad de gör idag. Dock har det framkommit att en av dem är för en förändring.