Alla barn är (o)lika - en studie kring möjligheter och hinder för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola för att främja kommunikation, samspel och delaktighet. Frågeställningar: 1) Vilka lärandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola? 2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten när det gäller barn i behov av särskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund än svensk? 3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus på arbetssätt, metoder, strategier och förhållningsätt? Teori: Då denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och språk är det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förståtts. Frågeställningarna och syftet med studien är också grundade på synsättet att det är mellan individer och samspelet mellan dem som ett lärande sker, den miljö där individerna verkar i har också en påverkan på samspelet och lärandet (Säljö, 2000). Metod: Studien är kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning där jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrån syftet tagit reda på ställda frågeställningar. Urvalet är ändamålsenligt utifrån en förskola som ligger i ett mångkulturellt område och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund än svensk. Analysen är baserad på handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision. Resultat: Studiens empiri visar på att pedagogerna på förskolan vill skapa en miljö där trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lära. Pedagogernas förhållningssätt och bemötande är att vara inkännande, lyssna på barnen och göra dem delaktiga i verksamheten. Detta skulle kunna ses som en barncentrerad förhandlingsmiljö (Sheridan, Pramling & Johansson, 2010)och blir en möjlighet för alla barn i gruppen att få förutsättningar för utveckling och lärande. Ett hinder i verksamheten som framkommer från det insamlade materialet är pedagogernas okunskap kring det interkulturella perspektivet. Pedagogerna talar om detta synsätt som något de har med sig i sin värdegrund och som ”allmänt” förhållningssätt och att ”alla barn är olika”. Hur dessa olikheter tas tillvara och lyfts i verksamheten är dock inte dokumenterat. Klimatet i arbetslaget beskrivs som en viktig aspekt för att skapa en bra arbetsmiljö för både barn och vuxna på förskolan. Tecken som stöd för att skapa fler möjligheter till kommunikation för alla barn och specifikt för barn i behov av särskilt stöd visar sig vara en möjlighet i verksamheten. Att tydliggöra barns individuella behov och följa upp arbetet kontinuerligt verkar också vara avgörande för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande, detta är dock något som pedagogerna på förskolan behöver ges mer tid för att kunna genomföra, reflektera över och använda sig av i den pedagogiska planeringen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)