Modersmålets vara eller inte vara i matematikundervisning : En fallstudie om lärares och elevers upplevelser av modersmålsanvändning i matematikundervisning

Sammanfattning: Forskning har visat att andraspråkselever får problem med matematiskt språk, begrepp som används i matematiken och uppgifter som inkluderar läsning av text för att kunna lösa dessa. Forskning har också visat att andraspråkselever som använder modersmål i matematikundervisningen ofta når större framgång eftersom begrepp lärs in i en kontext och därmed effektivare än inlärning på ett nytt språk. Syftet med studien var att undersöka hur lärare och andraspråkselever i årskurs 4-6 upplevde matematikundervisningen när de använde sitt modersmål eller inte. Syftet var också att undersöka hur dessa lärare och elever uppfattade språkets betydelse. Undersökningen gjordes med kvalitativ metod och genomfördes med strukturerade intervjuer och öppna frågor. I årskurs 4-6 har fyra lärare med matematikinriktning och fyra elever med annat modersmål än svenska intervjuats. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats. Resultatet har fåtts genom att analysera berättelserna utifrån kategorierna konkretisering och abstraktion, individ- och grupparbeten, matematikbegrepp och språk samt arbetsmetoder. Därefter har data analyserats utifrån ett maktperspektiv med begreppen power/knowledge, subjektspositioner och governmentality. Lärarna ser elevernas hemspråk som en resurs i matematikundervisningen, men eleverna vill sällan använda det egna modersmålet. För eleverna handlar det om acceptans i gruppen och därmed används hellre det svenska språket som de tolkar som ett maktspråk.