ARBETSTERAPEUTISKA INSATSER VID ÅNGESTTILLSTÅND

Sammanfattning: Bakgrund Ångest och depression är ledande orsaker till sjukdom inom den västerländska världen. 90% av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. År 2020 uppgav mer än 41% av Sveriges befolkning i åldern 18-84 att de lider av ångest. Ångest är ett brett begrepp som innefattar återkommande oros-, stress- eller panikkänslor som upplevs obehagliga och besvärande för den aktuella personen. Psykisk ohälsa är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter, dock varierar rollen, arbetsuppgifterna såväl som insatserna både i praktiken och i teorin. Därmed identifierades ett behov för vidare forskning för att identifiera arbetsterapeutens roll när det gäller insatser för personer med ångestsyndrom. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeutiska insatser för personer med ångestsyndrom beskrivs i vetenskaplig litteratur. Metod En systematisk litteraturöversikt användes. Litteratursökningar gjordes i databaserna Scopus och Pubmed. Kvaliteten på artiklarna bedömdes med hjälp av SBU:s granskningsformulär för kvalitativa och kvantitativa studier. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de resulterande studierna. Resultat Sju vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2012-2022 hittades och analyserades. Sex av dessa var kvalitativa studier och en var en randomiserad kontrollerad studie. Det visade sig att de arbetsterapeutiska insatserna för personer med ångest varierar och är komplexa. En övergripande kategori och två underkategorier identifierades. Slutsats Ett centralt tema i flertal av de granskade studierna var ståndpunkten att görandet skapar förutsättningar för den livskvalitet och den nivå av välmående en person upplever. Alltså kan en persons aktivitetsmönster indikera orsaker till upplevd besvärande ångestproblematik. Görandet ses som nyckeln till återhämtning och till att minska ångestens påverkan på den psykiska hälsan. Arbetsterapeutens specialistkompetens beskrivs som förmågan att finna lämpliga förändringar av en persons görande för att uppnå önskad hälsoeffekt samt att kunna se hur dessa aspekter hänger ihop.