Reglering av solcellers omriktare

Sammanfattning: Det blir allt vanligare med solceller hos konsumenter uppkopplade till lågspänningsnätet och stora mängder solel leder till överspänningar i elnätet. Denna överspänning är en av faktorerna som begränsar mängden solel i ett nät/område, och måste därför kunna regleras. Av flera olika metoder så hanterar detta arbete en undersökning av scenariot med spänningsreglering via reaktiv effekt, främst med PI-reglering samt för en jämförelse med droop-metoden. Den sistnämnda är en metod som är i bruk idag. Arbetet specificerar sig på reaktiv effekt-reglering och även aktiv effekt-reducering i sol- cellernas omriktare, effektförluster samt stabilitet. Denna jämförelse åstadkoms genom att konstruera en simuleringsplattform innehållandes fem PV-anläggningar sammanlänkade med ett radiellt lågspänningsnät. PI-metoden visade sig vara ett tillförlitligt verktyg för att styra spänningsnivån i elnätet och som endast är aktiv aktiv när behovet finns, d.v.s. när behov först när spänningsnivån passerat det acceptabla värdet. Regleringen fungerar individuellt vilket ger möjligheten att med enkelhet bygga ut systemet utan att behöva rekalibrera systemet. Liknande resultat erhålls vid tillägget av aktiv effekt-reducering med skillnaden att den mättade regulatorn började reducera aktiv effekt också. I jämförelse med droop-metoden visade sig PI-metoden ge förluster i elnätet först vid högre effekt. PI-regleringen visade sig vara stabil och effektiv, trots att parametrarna valts relativt godtyckligt utan optimering.