Samverkan mellan olika aktörer gällande barn med psykisk ohälsa

Sammanfattning: I dagens samhälle ökar psykisk ohälsa frekvent, särskilt bland barn och unga som aldrig förr. Det är en komplex samhällsutmaning i Sverige som kräver oerhört mycket resurser, tvärvetenskapliga kunskaper från flera professioner samt insatser från flera aktörer. Samverkan har växt fram som en arbetsmetod för att hjälpa verksamheter att kunna samarbeta tillsammans mot gemensamma mål, som kräver arbete som bedrivs mellan flera olika myndigheter, enheter och samhällsaktörer. Samverkan används i flera områden i människobehandlande yrken där man erbjuder samhälleliga hjälpinsatser och resurser. I arbete med barn med psykisk ohälsa sker en samverkan mellan skolan, BUP, och socialtjänst. Utifrån flera lagverk, samhällsaktörer och verksamheter men även från flera yrkesprofessioner. Denna samverkan är nödvändig men inte enkel att utföra. Samtidigt som samverkan ses vara en lösning för barn i behov, är det inte ovanligt att vissa barn hamnar mellan stolarna under samverkansprocesser. Samverkan i sig är ett omfattande och överskådligt område. I denna studie har vi gått igenom tidigare forskning relevant för ämnet, barnperspektiv, elevhälsa, samverkansteori och aktuella lagverk. I metod delen är syftet att jämföra teori om samverkan med personals upplevelser av samverkan i praktiken. Vi har begränsat oss till personer som arbetar med barn och unga i grundskolan, inom olika arbetsområden för att få en mer nyanserad bild av samverkansarbetet med barn. Vi använde oss av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av resultaten. Resultatet som vi fick fram genom denna studie var betydelsen av en tydlig struktur och ledning, med tydlig delegering av arbetsuppgifter och ansvar, engagemang från en ledningsnivå samt i gruppen som samverkar med varan. Engemensam samsyn hade även en stor betydelse för samverkan, eftersom det påverkar samarbetet mellan de olika parterna. Nämnda aspekter är förutsättningar för en gynnande samverkan.