FÖLJSAMHET I EVIDENSRÖRELSEN En studie av följsamhetsproblematik utifrån exemplet Förskrivning av fysisk aktivitet

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Sammanfattning: Evidensrörelsen har vuxit sig stark inom hälso- och sjukvården. Därmed finns det en strävan som de flesta delar, mot en hälso- och sjukvård som bygger på vetenskaplig kunskap. Att basera beslut på vetenskap är dock inte så enkelt som det kan låta. Vissa områden är helt enkelt inte tillräckligt beforskade för att det ska finnas ett vetenskapligt underlag, och inom andra områden har forskningen visat motstridiga resultat vilket vittnar om att ett vetenskapligt resultat inte alltid är tillförlitligt.I dag är också de flesta överens om att en evidensbaserad hälso- och sjukvård inte bör byggas enbart på vetenskap. Hänsyn måste också tas till vårdtagares önskemål och situation, samt att klinikers erfarenhet bör vägas in. Det innebär att uppgiften att arbeta evidensbaserat blir än mer komplex. Det krävs idel avvägningar när olika kunskapskällor ska integreras och ett beslut om åtgärd ska tas.Inom evidensrörelsen har det byggts upp procedurer för hur forskningsresultat kan sammanställas och ge underlag för både beslutsfattare och kliniker. Alla formaliseringar av detta slag innebär att viss kunskap ges företräde framför annan kunskap. Det byggs upp ett ideal avseende forskningsmetodik. Men vad händer med den evidensbaserade hälso- och sjukvården när den inte kan leva upp till detta ideal eftersom försökspersoner i vetenskapliga studier och vårdtagare inte gör det som förväntas av dem? Den följsamhetsproblematik som då uppstår är i fokus för denna uppsats.Särskilt komplex blir följsamhetsproblematiken för interventioner som i sig syftar till att öka följsamhet. Det finns riktlinjer grundade i vetenskaplig kunskap som gör gällande att varje person bör upprätthålla en viss miniminivå av fysisk aktivitet för att undvika sjukdom och förtidig död. För de som inte följer dessa riktlinjer har interventioner prövats för att öka följsamheten till riktlinjer avseende fysisk aktivitet, d.v.s. öka den fysiska aktiviteten. Ett exempel på en intervention som syftar till ökad fysisk aktivitet är att vårdgivare utför en förskrivning av fysisk aktivitet till en vårdtagare. I denna uppsats vill jag med fallet Förskrivning av fysisk aktivitet visa hur följsamhet och dess relaterade problematiker i flera avseenden spelar en viktig roll i den evidensbaserade hälso- och sjukvården.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)