Svenska mäns subjektiva vänster-högerplacering och dess determinanter, 2002 - 2020: En multivariat regressionsanalys

Sammanfattning: De flesta etablerade demokratier i Västeuropa har en ideologisk könsskillnad som struktureras av att kvinnor politiskt placerar sig subjektivt mer åt vänster än män. I det svenska allmänna valet 2022 var könsskillnaden i röstningsbeteendet stor. I synnerhet bland förstagångsväljare där ca 70 procent av de manliga väljarna röstade på ett högerparti. Uppsatsens syfte var därför att undersöka om (1) den ideologiska könsskillnaden i Sverige är främst betingad av att män politiskt placerar sig mer åt höger än kvinnor, samt att undersöka huruvida (2) den kulturella värderingsdimensionen påverkar männens ideologiska identitet starkare än frågan om ekonomisk omfördelning. Datamaterialet som använts i uppsatsens empiriska analyser är den nationella SOM-undersökningen mellan 2002 och 2020. Analyserna har utgått från Social Identity Theory och teorin om issue bundling / issue crowding out. Resultatet visade att (1) den ideologiska könsskillnaden i Sverige var betingad av mäns ökade högerpositionering på en subjektiv vänster-högerplacering mellan 2002 och 2020, samt att (2) den kulturella sakfrågan om invandring/flyktingmottagande verkar ha varit en bidragande faktor till mäns ökade högerplacering snarare än sakfrågan om ekonomisk omfördelning under den undersökta tidsperioden. Uppsatsens resultat följer teorin om issue bundling / issue crowding out i meningen att svenska mäns ideologiska identitet verkar ha påverkats i takt med att invandringsfrågan har blivit mer framträdande på den politiska dagordningen, i synnerhet vid och efter den s.k. flyktingkrisen i Europa och Sverige i 2015.