Gärna vindkraft, men helst på någon annans bakgård : inspiration från några grannländer gällande lokalbefolkningens medverkan i den förnyelsebara energiomställningen

Sammanfattning: 2021 var första året som fler anser att vindkraftverk nära bostaden är negativt snarare än positivt. Den negativa inställningen ökar särskilt bland människor på landsbygd och bland de som bor i en redan vindkraftverkstät kommun. Motståndet till vindkraftverk i sitt närområde kommer från dess kraftiga påverkan på landskapsbilden. De visuella effekterna av vindkraftverk består inte enbart av dess kraftiga siluett utan även av skuggor, solreflektioner och rörelse. De snabba och uppenbara effekterna av att resa vindkraftverk skär mot de relativt osynliga och sakta ökande fördelarna som vindkraftverk medför. Omställningen till förnyelsebara energikällor, som vindkraftverk, är en förutsättning för att minska koldioxidutsläppen som hotar vår planet genom klimatförändringar. Inte nog med att koldioxidutsläppen måste minska så förväntas energiförbrukningen öka i framtiden. Sverige är till skillnad från flera andra länder i EU långt fram i omställningen till förnyelsebar energi. 49 % av Sveriges energiförbrukning kommer från förnybara energikällor varav 16 % av försörjningen kommer från vindkraft. För att möta klimatförändringar och framtidens energibehov behöver utbyggnad av förnyelsebara energikällor öka. Flera länder har utformat kompensationssystem för att påskynda planeringsprocesser av vindkraftverksetablering. Studier bevisar att ekonomisk ersättning kan öka acceptans till vindkraftverk. Bland annat Danmark och Tyskland har implementerat kompensationssystem i vardera lagstiftning i syfte att motverka motstånd till vindkraftverk och därmed öka landets produktion av energi från förnyelsebara energikällor.