Från anställningsskydd till sysselsättningstrygghet - En rättsvetenskaplig analys av det nya omställningsstudiestödet som kompensation för försvagat anställningsskydd

Sammanfattning: I debatten om förändringarna i lagen om anställningsskydd, har den ökade möjligheten till omställning och kompetensutveckling presenterats som vinsten för arbetstagarsidan. Reformen innebär att anställningsskyddet minskat på en mängd områden och att arbetstagaren som kompensation getts ökade möjligheter till kompetensutveckling och omställning. Som en del av den ökade möjligheten till kompetensutveckling har ett nytt offentligt omställningsstudiestöd inrättats. Omställningsstudiestödet syftar till att komplettera de befintliga formerna av studiestöd, för att rekrytera fler yrkesverksamma vuxna till studier och därtill stärka deras ställning på arbetsmarknaden. I uppsatsen diskuteras omställningsstudiestödets rättsliga utformning och hur stödet fungerat under vårterminen 2023, då det betalats ut för första gången. Diskussionen sker i ljuset av omställningsstudiestödet som en form av kompensation för det minskade anställningsskyddet, där den enskilde individens ställning på arbetsmarknaden står i centrum för analysen. I slutsatsen konstateras att reformen av arbetsrätten har förskjutit den svenska arbetsmarknadsmodellen till att bli mer individualistiskt. Anställningstryggheten i Sverige rör sig mot en framtid med en mer flexibel arbetsmarknad, där arbetstagarens kompetens och vetskap att det går att få en ny anställning vid uppsägning utgör grunden. Vidare konstateras att omställningsstudiestödet är utformat på ett sådant sätt att det innebär stora fördelar för den enskilde individen på arbetsmarknaden, då individen ges förbättrade möjligheter att ställa om till ett nytt yrke eller kompetensutvecklas i sin nuvarande roll. Tillämpningen av omställningsstudiestödet har dock varit problematisk; en stor del av den budget som skulle betalats ut kommer att lämnas tillbaka till statskassan trots att intresset för stödet varit enormt. I tillämpningen har stödet därför inte levt upp till arbetsmarknadens parters intentioner.