Djurens betydelse för den äldre människans välbefinnande : En litteraturöversikt om faktorer av välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården

Sammanfattning: Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion. Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt.