Värna snarare än förändra : Konstruktioner av ras och kön i partiledartalen under Almedalsveckan 2018

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap

Författare: Agnes Högberg; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Tidigare postkolonial feministisk forskning visar hur en vit och patriarkal ”svenskhet” fortlever som norm på olika plan i det svenska samhället. Den politiska elitens retorik visar sig även ha stor betydelse för hur samhället i övrigt hanterar strukturer av rasism och sexism. Utifrån postkoloniala, intersektionella och affektteoretiska perspektiv syftar denna studie till att synliggöra hur kön och ras förstås och praktiseras diskursivt och med stöd av känslor i partiledartalen från Almedalsveckan 2018. Med fokus på konstruktioner av "vi" och "dem" tar undersökningen avstamp i Sara Ahmed’s teoretiska förståelse för känslor som ”affektekonomier” i relation till ras och kön. Ett analytiskt fokus riktas mot vilka känslor som uppstår, hur de cirkulerar och vad de gör i olika skillnadsskapande processer. Materialet som undersöks är avgränsat till tre av åtta partiledartal (Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna). Analysens resultat tyder på en vit och maskulin norm som får representera ”svenskhet” och talets ”vi”, en position som kontrasteras mot ”den andre” som ger sken av något utländskt, icke-vitt, hotfullt och maskulint. Det feminina osynliggörs och får istället representera något ”skyddsvärt”. Känslor av rädsla, ilska, olust, glädje och skratt bidrar som betydelsebärande dimensioner i att förena talets ”vi” genom att ta avstånd från ”de andra”. Analysen visar sammantaget på en underliggande vilja om att värna något förutsatt ”svenskt”, vilket kan förstås som en vilja, medveten eller omedveten, av att bevara en vit och maskulin överordning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)