Sökning: "Explicit återkoppling"

Visar resultat 1 - 5 av 20 uppsatser innehållade orden Explicit återkoppling.

  1. 1. Äga förmågan att skriva : En studie om undervisning och bedömning av skrivande för årskurs 4–6

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Mittuniversitetet/Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

    Författare :Anna Stigsson; [2023]
    Nyckelord :cirkelmodellen; skrivande; texttriangeln; texttyper; proximala utvecklingszoner och årskurs 4–6;

    Sammanfattning : Kunskaper för att kunna formulera och skriva olika typer av texter är en mänsklig rättighet. Dessa kunskaper ska formas i skolan och det finns tydligt utskrivet i läroplanen att eleverna ska möta olika typer av texter och vilka förmågor de ska ha när de når årskurs 6. LÄS MER

  2. 2. Individuell korrigerande återkoppling på andraspråksuttal : En jämförelse mellan implicit och explicit återkoppling

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

    Författare :Ulrika Åbjörnsson; [2023]
    Nyckelord :Elevupplevelser; Explicit återkoppling; Implicit återkoppling; Individuell korrigerande återkoppling; Uttalsundervisning; Uttalsutveckling;

    Sammanfattning : I denna studie undersöks effekterna av individuell återkoppling på uttalet hos andraspråksinlärare. Syftet med studien är att ta reda på om den explicita och korrigerande återkopplingen på ett effektivt sätt kan komplettera den implicita som är den som till störst del används i skolorna. LÄS MER

  3. 3. Grammatikundervisning inom skrivundervisning : En systematisk litteraturstudie om hur grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning för att bidra till skrivutveckling

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för lärarutbildning

    Författare :Kajsa Burman; [2022]
    Nyckelord :Grammatikdidaktik; grammatikundervisning; skrivundervisning; gymnasieskola; förstaspråksundervisning; skrivutveckling; återkoppling; svenska;

    Sammanfattning : Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. LÄS MER

  4. 4. Den formativa bedömningens inverkan på elevers läs- och skrivprogression i svenskämnet : En systematisk litteraturstudie

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för lärarutbildning

    Författare :Ronja Mattsson; [2021]
    Nyckelord :formativ bedömning; återkoppling; bedömning för lärande; kamratbedömning; självbedömning; självreglerat lärande;

    Sammanfattning : Studiens syfte är att utifrån ämnesdidaktisk forskning undersöka hur svensklärare i årskurs 7–9 kan använda sig av formativ bedömning för att utveckla elevers läs- och skrivprogression. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: hur lärare kan presentera syfte, mål och innehåll till eleverna, hur lärarna kan kontrollera elevernas lärandeprocess samt hur lärarna kan implementera formativ bedömning i sin under-visning så att eleverna kan vara ägare av sitt eget lärande. LÄS MER

  5. 5. A training material for Upper-secondary school teachers in mathematics in their endeavours to effectively communicate with students on the autistic spectrum

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, KTH/Lärande

    Författare :Armin Massoumzadeh; [2021]
    Nyckelord :ASD; i.e. Autism spectrum disorder; implicit explicit preconceptions; introductory material; Autismspektrumtillstånd; implicita explicita förväntningar; fortbildningsmaterial;

    Sammanfattning : En analys av en studie gjord av Lorenz och Heinitz (2014) på autistiska personers uppfattning om sig själva, sina förmågor och behov och en kartläggningsrapport av Specialpedagogiska skolmyndigheten från 2013 har belyst hur det hos dessa individer finns en potential långt utöver det normala. Skolmyndigheten (2013) rapporterar om att lärare saknar verktyg för att förstå elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, framförallt vid autismspektrumtillstånd där sådana verktyg ofta behöver vara individanpassade och därför varierar från elev till elev. LÄS MER