Förskolans möjligheter vid språklig sårbarhet

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Carreira Jönsson, Susanna och Karlsson, Sofia (2023). Förskolans möjligheter vid språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Syftet är att bidra med kunskap om betydelsefulla insikter och insatser i förskolan som främjar språkutveckling med fokus på barn i språklig sårbarhet. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad några specialpedagoger och förskollärare uppfattar som centralt i det språkutvecklande arbetet i förskolans kontext i relation till barn i språklig sårbarhet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor.• Vad i det språkutvecklande arbetet beskriver lärarna stödjer barn i språklig sårbarhet i förskolans undervisning?• Vad förstår lärarna som hinder och möjligheter i det språkutvecklande arbetet för barn i språklig sårbarhet på individ-, grupp-, och organisationsnivå? Teori Studien tar avstamp i sociokulturell teori, systemteori och utvecklingsekologisk teori.Perspektiven är viktiga att förhålla sig till för att utgå från barns språkliga förmåga i kombination med dess kontext och för att nå en progression och ett hållbart lärande. De perspektiven är också utgångspunkt i analysarbetet. Metod Studien är skriven utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet. Tre förskollärare och tre specialpedagoger verksamma på olika orter intervjuades. Empirin transkriberades och resultatet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell (Fejes &Thornberg, 2018). Resultat Resultatet visar att lärarna har varierade förståelser av språklig sårbarhet men alla beskriver liknade stödjande insatser. De som är centrala är lärares kunskaper om språkutveckling och hur de själva fungerar som språkliga förebilder för barnen i förskolans olika aktiviteter. De menar också att hur pedagogerna interagerar har stor påverkan på språkutvecklingen där kompletterande stödstrukturer som TAKK och bildstöd nämns som viktiga att använda pågruppnivå. En annan viktig språkutvecklande insats är att miljön är föränderlig och utgår från barnens intresse. Högläsning menar lärarna har stor inverkan på språkutvecklingen och de anser att förskolan behöver kompensera ytterligare då läsning hemma tycks ha avtagit. Som sista bidragande faktor nämner de samverkan med alla som är inblandade i barnets språkutvecklingsåsom föräldrar och olika professioner. Som hinder för arbetet lyfter lärarna svårigheter med att öka antalet förskollärare och annan personal med tillräckligt utvecklad svenska. Ett annat äratt skapa små barngrupper vilket rekommenderas, särskilt för barn i språklig sårbarhet, då barngrupperna ofta upplevs som alltför stora. Specialpedagogiska implikationer Resultatet visar på vikten av tidiga insatser och specialpedagogens roll för att understödja verksamheten med ett specialpedagogiskt perspektiv genom exempelvis handledning, observationer, kartläggning, fortbildning och själv vara språklig modell. Det specialpedagogiska perspektivet behövs för att skapa en tillgänglig lärmiljö där språkliga utmaningar identifieras och blir vägledande för att skapa ett hållbart lärande. En specialpedagogisk implikation är att stödja förskolan att alltid ha vissa grundläggande stödstrukturer vilket några i resultatet menar brukar försvinna på gruppnivå när barnet i språklig sårbarhet slutar. Pedagogiska utmaningar förutsätter väl valda didaktiska metoder och en omsorg för att förstå individen men även vilka konsekvenser det kan leda till. En samverkan hos alla lärare utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan bidra till en samsyn och skapa optimala förutsättningar i lärmiljön efter behov. Specialpedagogens kompetens behövs även i samverkan med föräldrar för att öka kunskaperna hos dem runt barnets behov