Skolgården och Fritidshemmet - En kvalitativ intervjustudie om vilka förhållningsätt lärare i fritidshem har på skolgården.

Sammanfattning: Skolgården har under de senaste årtiondena kommit att ses som elevernas arena. Fritidshemmets verksamheter ska enligt läroplanen utgå från elevernas intressen och behov, men vems intresse är det egentligen som styr på fritidshemmet? Denna kvalitativa studie med semistrukturerade intervjuer som metod har som syfte att undersöka hur lärare i fritidshem förhåller sig till skolgården. Studien har även fokuserat på hur lärare i fritidshem ser på skolgårdens kapacitet för elevers sociala utveckling. De frågeställningar som studien utgår från är; Hur talar lärarna i fritidshem om skolgården? Vad har lärarna för förhållningssätt till verksamheter på skolgården under tiden i fritidshem? Vad anser lärarna i fritidshem att vistelse på skolgården har för betydelser för elevernas sociala utveckling? I studien deltar fem lärare i fritidshem från två olika skolor i två olika kommuner. Med fyra forskningsperspektiv på varför utevistelse är bra för barn har denna studies insamlade empiri analyserats med hjälp av tidigare forskning kring barndomssociologi, barns platser, socialt lärande på skolgården, närvarande vuxna och olika diskurser om fritid. Utifrån analysen framkom det tre roller lärare i fritidshem tar på skolgården; skolgårdsvakt, skolgårdsvärd och skolgårdsaktivist. En lärare iklär inte bara en roll utan innehar alla och använder dem utifrån olika förutsättningar. Resultatet av denna studie visar att lärare i fritidshem ser på skolgården som elevernas frizon, där eleverna själva är viktiga aktörer i vad som pågår på skolgården. Lärarna ser sig själva till en stor del som ett stöd i elevers sociala utveckling på skolgården, men menar att den sociala utvecklingen är svår att planera för.