Det nya betygssystemet på gymnasieskolan. En empirisk undersökning av lärares, rektorers och lokala skolstyrelsers bedömning av lärares möjligheter att tilldela betyg.

Sammanfattning: Uppsatsens innehåll handlar om lärarens svårigheter vid betygssättning, och då särskilt vem som bedömer att läraren har, eller inte har, tillräckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om läraren skall, eller inte skall, sätta Icke Godkänd (IG) då läraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke Godkänd" då det därvid kan tyckas självklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebära allt under Godkänd (G). Lärarens legala rätt och skyldighet att betygsätta, kopplat till den legitimitet som läraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, är det genomgående problemområdet. Mitt syfte med uppsatsen är att klargöra om det finns en samsyn, vad gäller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden från Skolverket om ovanstående problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frågor i påståendeform, där svarsalternativen är "Instämmer helt", "Instämmer delvis" och "Instämmer ej". Respondenterna ges möjlighet till kompletterande kommentarer i anslutning till varje fråga. Läraren vill ha ett klart definierat och effektivt betygssystem där det är elevens kunskaper som betygsätts. Undersökningen visar att det finns en diskrepans i tolkningen av texterna om betygssättning. Diskrepansen måste tillrättaläggas via en tydligare skrivning i gymnasieförordningen där läraren explicit ges möjligheten att inte sätta betyg, när läraren bedömer att betygsunderlag saknas. Detta är en av de åtgärder som behövs för att lärarens förtroende skall stärkas för det nya kunskapsrelaterade betygsystemet.