Kommersiell lojalitet : Undersökning av NJA 2021 s. 943 ”Omsättningsmålet” och vad målet säger om allmän lojalitetsplikt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Lojalitet inom civilrätten är ett begrepp som har djupa historiska rötter och lojalitetshänsyn kan spåras tillbaka till romersk rätt under institutet bona fides. I över hundra år har lojalitet som allmän avtalsrättslig princip haft stor betydelse i fransk men särskilt tysk rätt under betäckningen bonne foi respektive Treu und Glauben. Men i den svenska juridiska litteraturen har det funnits en viss återhållsamhet mot en allmän princip om lojalitet, ett synsätt som har förändrats under senare tid. Svensk rättspraxis kan sägas ha följt en liknande trend; uttrycklig användning av ordet lojalitet i domskäl har blivit allt vanligare under 2000-talet. Rättsfallet NJA 2021 s. 943 ”Omsättningsmålet” är det senaste målet som berör en avtalsrättslig lojalitetsplikt och rättsfallets explicita användning av lojalitetsplikten gör målet till ett särskilt intressant studieobjekt för den avtalsrättsliga lojalitetsplikten; däri väcktes mitt intresse för ämnet. Syftet med examensarbetet är att undersöka ”Omsättningsmålet” avseende vad målet säger om lojalitetsplikten samt dess betydelse för skadestånds­ansvarsgrunden och avtalstolkning. För detta ändamål kommer det prejudikat som kommer till uttryck i ”Omsättningsmålet” att analyseras, både lojalitetsplikten i förhållande till avtalsförpliktelsen såväl som i förhållande till den skadeståndsrättsliga ansvarsgrunden. Kan lojalitetsplikt vara en ansvarsgrund för skadestånd? En del av arbetet ägnar jag åt att diskutera vad en allmän lojalitetsplikt kan ha för betydelse för avtalstolkning på ett mer allmänt plan, med avstamp i ”Omsättningsmålet”.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)