Undersökning av faktorer bakom benignt utfall i koner från kvinnor med påvisade avvikelser i cellprov och vävnadsprov

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för medicinska vetenskaper

Författare: Johanna Holm; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige finns ett effektivt screeningprogram mot cervixcancer. Genom screeningprogrammet kallas kvinnor regelbundet för vaginalt cellprov, visar cellprovet dysplasi kan gynekologen välja att behandla kvinnan genom en konisering där man tar bort en liten bit av livmodertappen. För att inte kvinnor ska överbehandlas finns regionala kvalitetsindikatorer, där bestämmelsen ser ut så att efter utfört ingrepp får inte antalet analyserade koner som visat benign histologi överskrida 10% hos kvinnor <40år. I materialet som analyserats vid Laboratoriet för Patologi och Cytologi i Skövde har en liten ökning av benigna koner skett under det senaste året. Metod: En retrospektiv fall-kontrollstudie. Studiematerialet utgjordes av 70 koner som inkommit till Unilabs Patologi i Skövde under tidsperioden 1 januari 2017 till och med 30 juni 2018. Det valde ut 35 testfall med benign histologi och 35 kontrollfall med utfallet HSIL. Konerna delades upp i 4 utfallsgrupper utifrån konens histologiska utfall och kvinnans ålder. Information om antalet dagar mellan diagnos och behandling, area på konens största bit och behandlande läkare hämtades från utlåtande och patienthistoriken hos laboratoriet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om yttre faktorer kan påverka det histologiska utfallet efter en konisering. Resultat: I studien ligger medianen för alla grupper i antalet dagar mellan diagnos och behandling mellan 47–71 dagar. Medelvärdet för cervixkonens största bit för grupp 1.) 379mm2, grupp 2.) 457mm2, grupp 3.) 413mm2 och grupp 4.) 516mm2. Resultatet över hur behandlande läkare påverkar utfallet efter en konisering visar att 2 läkare av 14 stycken tagit flest benigna koner. Slutsats: Studien visar att behandlande läkare kan ha en viss betydelse för hur det histologiska utfallet blir efter en konisering men vidare studier behövs för att säkerställa vad som orsakar benigna koner trots fastställd dysplasi.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)