“Får man jobba själv?” : Grupparbeten ur ett sociologiskt perspektiv

Sammanfattning: Grupparbeten har under lång tid varit en väl omdebatterad inlärningsform i skolan. Många åsikter står mot varandra för att redogöra för vem som gör vad när eleverna ska arbeta i grupp. Detta bidrar till att grupparbeten ofta framstår som en orättvis arbetsmetod där någon elev får göra mer än de andra gruppmedlemmarna. Vi har utifrån denna problematikundersökt hur grupper interagerar och strukturerar sig i en klassrumsmiljö när elever ska arbeta i grupp med grupparbeten. Studien har utgått från styrdokumenten och ämnesplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan och redogör för framförallt elevernas ställningstaganden med inlärningssättet. Syftet med studien var att se hur dessa elever interagerar och strukturerar sig i grupperna för att sedan kunna se vilka fördelar och nackdelar som finns med inlärningsmetoden. Uppsatsen utgår från olika teorier där gruppsolidaritetsteorier spelar en central roll tillsammans med elevers personliga ramfaktorer. Vi har vidare försökt att se hur eleverna interagerar med varandra och vilka roller de anammar i grupperna med en så kallad interaktionsanalys som ansats. I undersökningen har en observationsstudie genomförts på elever som arbetat med olika uppgifter i grupp. De fyllde även i loggböcker efter varje observationstillfälle för att ge en djupare bild. Olika roller bland eleverna observerades och vi kunde se att vissa var mer bestämmande medan andra inte bidrog med något. Både för- och nackdelar kunde ses, exempelvis kände många att de fick chansen att träna på att samarbeta men att det fanns andra som kände en rädsla för att tvingas dra hela gruppen framåt för att arbetet skulle bli gjort. Med andra ord vill vi med denna studie redogöra för hur eleverna faktiskt uppfattar grupparbeten och försöka utläsa vad denna problematik kan grunda sig i utifrån hur grupperna är strukturerade.