Barn i riskzon. Tidiga tecken på läs och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan

Sammanfattning: Syfte: Studiens ena syfte är att studera och försöka förstå, hur förskollärarna i förskolan tän-ker om och vad de uppfattar vara tidiga tecken på läs och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. Studiens andra syfte är att studera förskollärarnas tankar, om deras innebörder i ett förebyg-gande arbetssätt i barns språkutveckling, för att kunna stärka självförtroendet hos de barn som befinner sig i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Teori: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt lärandeperspektiv där barn lär i samspel med andra barn och vuxna utefter de förutsättningar som ges till skriftspråksutveckling i de prakti-ker de befinner sig i. Metod: Föreliggande studie är kvalitativ. I denna används som vetenskapligt empiriskt red-skap halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Intervjuerna har utformats efter den livsvärldsfenomenologiska ansatsen för att på så vis få syn på de skilda uppfattningar förskol-lärarna bär på, om tidiga tecken på läs och skrivsvårigheter/dyslexi samt olika förebyggande åtgärder de uppfattar vara av vikt för att underlätta barns framtida läs och skrivinlärning. Resultat: Tidiga tecken: Barn har inte en fonologisk medvetenhet, förstår inte, kan inte ur-skilja bokstävers olika ljud i språket, i sitt namn, samt kommer inte ihåg bilder och bokstäver. Barnet kan inte urskilja mönster och delar utav ett ord i en ordbild, eller vad som är text re-spektive bild i en bok. Barn som inte visar något intresse för skriftspråket eller förstår vad det ska användas till. Brister i barns talutveckling ses som en del. Barn med svårigheter att åter-berätta och beskriva bilder, inte förstår ett sammanhang och har svårt med uttalet och ordför-ståelsen. Barnet kan inte urskilja vad som är text respektive bild i en saga. Svårigheter med finmotoriken. Förebyggande språkarbete: Visa barn vad skriftspråk och att läsa är samt vad skriftspråket kan användas till. Barn ska, i en skriftspråksvänlig miljö, erbjudas rika möjligheter att utforska skriftspråket utefter egna förutsättningar. Barn ska uppmuntras till att skriva efter egen för-måga, efter ordlappar, på egna alster och i Ipads. Barn och förskollärare gör tillsammans sagor som skrivs ner, för att utveckla barns fantasi och förmåga att återberätta och förstå ett sam-band. Den dagliga dialogen och att sätta ord på föremål, ses som förebyggande för att ut-veckla barns ord och begreppsförståelse. Medvetet arbete med ordkort efter Söderberghs mo-dell kan användas och ger resultat i skolan Två av förskollärarna i studien har erfarenheter av detta. Specialpedagogiskt stöd kan ses som förebyggande i form av handledning. Didaktiska implikationer: Förskollärarna i studien efterlyser mer kunskap om barns tidiga tecken på läs och skrivsvårigheter/dyslexi, för att kunna hitta de barnen som befinner sig i riskzonen.