"Min erfarenhet är också att de uppfattar sig själva som mindre värda" : En fenomenologisk studie av skolkuratorers uppfattning om social fobi hos barn på högstadiet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Författare: Isabell Willman; [2016]

Nyckelord: Fenomenologi; social fobi; skolkurator;

Sammanfattning:

Sammanfattning.

Social fobi är ett fenomen som i många avseenden är svårt att beskriva. Det finns olika grader av social fobi vilket i vissa fall upplevas varadiffust. Problematiken kan utvecklas på grund av en radolika faktorer och det påverkar också flera av livets områden. Social fobi utvecklas många gånger när individerfortfarande är barn. Varför är det så? Finns det specifika faktorer i barns skolmiljö som påverkar utvecklingen av social fobi? Skolkuratorer är en yrkesgrupp inom socialt arbete som möter barn dagligen. Hur arbetar de med den här problematiken som social fobi för med sig? Syftet med den här studien är att belysa just skolkuratorers uppfattningar om dessa frågor när det gäller social fobi hos barn i högstadiet. Studien utgår från de vetenskapsteoretiska utgångspunkterna fenomenologi och socialkonstruktivism. Grunden är därför relativt teorilös för att kunna belysa informanternas uppfattningar om fenomenet utan påverkan av förförståelse och teoretiska begrepp. Datainsamlingsmetoden har skett genom kvalitativa forskningsintervjuer av fem skolkuratorer som har erfarenhet av arbete med barn i högstadiet. Analysmetoden har varit en deskriptiv fenomenologisk sådan, vilket har möjliggjort att komma närmarefenomenet social fobi. Analysen har resulterat i att fyra teman har framträtt för att förklara skolkuratorers uppfattning om fenomenet: Fenomenet social fobi,Påverkansfaktorer. Påverkningsområden samt Professionellas roll. Dessa fyra temanbeskriver tillsammans en mer omfattande bild av fenomenet social fobi. Det är ett komplext fenomen som innebär enupplevd rädsla att existera. Social fobi kan utvecklas av flera faktorer i barns liv och informanterna uppfattade att skolmiljön och hemmiljön varde två främsta. Problematiken kan ha oerhört skadliga konsekvenser för individer som drabbas och hos högstadieelever är det främst skolan och fritidsaktiviteter som uppfattas påverkas negativt. Professionella har ett stort ansvar i att försöka se tidiga signaler på problemet och arbeta utifrån varje elevs egna förutsättningar för att kunna hjälpa till.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)