Simuleringsträning, att träna på en docka eller barnet? : Barnsjuksköterskors erfarenheter

Sammanfattning: Bakgrund: För att överbrygga klyftan i kunskap och erfarenhet, har simuleringsträning visats vara effektivt för att hantera akuta situationer. Simuleringsträning är unik då den går att skräddarsy för att utbilda personal i specifika tekniska färdigheter, kommunikation, teamarbete och ledarskap. I en simulerad inlärningsmiljö tillåts barnsjuksköterskan att lära av sina misstag. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av simuleringsträning inför omhändertagandet av barn i akuta situationer för att utveckla simuleringsträningen. Material och metod: Tre fokusgruppsintervjuer med totalt 13 deltagare har genomförts. Intervjuerna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i resultatet. Att simuleringsträningen bör vara anpassad efter behovet vilket handlar om simuleringsträningens struktur och dess miljö. Att få möjlighet att träna på sin roll i akuta situationer vilket innefattar att hitta sin roll i teamet, både som arbetsledare och tillsammans med olika professioner. Slutsats: För att stärka barnsjuksköterskornas roll och kunskap i akuta situationer behövs regelbunden och frekvent simuleringsträning i autentiska miljöer med verklighetstroget material.