Att berätta för att förstå. Om interaktionens, samarbetets och stöttningens roll i andraspråksundervisning med arbete med muntligt berättande som exempel.

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Sofia Davydenko; [2013-07-29]

Nyckelord: muntligt berättande; interaktion; samspel; stöttning;

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka interaktionens, samspelets och stöttningens betydelse i muntligt berättande för förmågan att på egen hand i skrift återge innehållet i en berättelse. Har det muntliga berättandet i interaktion och samarbete med en klasskamrat någon påverkan på inlärarnas skriftliga texter? Finns det några fördelar med att muntligt rekonstruera innehåll i en berättelse innan man börjar rekonstruera den skriftligt? För att få svar på dessa frågor och undersöka interaktionens, samspelets och stöttningens betydelse vid muntligt återberättande för skriftliga texter har jag valt att dels genomföra ett undervisningsförsök då vuxna andraspråksinlärare får arbeta med berättande texter och därefter rekonstruera dem och dels att genomföra kortare individuella intervjuer i syfte att ta reda på deltagarnas egna reflektioner kring muntligt återberättande. Under den första delen av undervisningsförsöket får deltagarna arbeta med att rekonstruera berättelsen skriftligt utan att återberätta den och under den andra delen får deltagarna rekonstruera en likvärdig berättelse muntligt i samspel och interaktion med en klasskamrat innan de börjar rekonstruera den skriftligt. Därefter analyseras och jämförs texter skrivna av en och samma deltagare med avseende på längd och berättelsestruktur. Resultatet av undersökningen visar att texter som är skrivna efter det att deltagarna fick rekonstruera innehållet i dem muntligt är ca 14 % längre än de texter deltagarna skrev utan muntligt återberättande. I undersökningen framkommer även att det är fler texter, skrivna efter muntligt återberättande, som innehåller någon form av resultat som en del av berättelsen och därmed kan betraktas som fullständiga berättelser. Eftersom undersökningens resultat baseras på endast 16 deltagares prestationer och deras svar på intervjufrågor blir det svårt att dra några långtgående slutsatser om återberättandets effekter på det skriftliga språket men med utgångspunkt i forskning som ser språkinlärning som ett socialt fenomen kan antas att muntligt återberättande i samspel och interaktion med en kamrat har en positiv påverkan på utveckling av det skriftliga språket.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)