Tillgänglighet i tillgänglighetsredogörelser : Att applicera universell design och klarspråksprinciper på fackspråkliga myndighetstexter som vill förstås.

Sammanfattning: Abstract This study investigates how recipients' understanding and perception of a technical language text is affected by the application of principles and theories connected to plain language, metatext and paratext. My theory is that increased accessibility can be created through use of the above and that we can improve legibility, readability and probably also reading value. The study is done within a phenomenological perspective. The strength of phenomenological research is the ability to account for complex phenomena and dig a little deeper into them, but it lacks the scientific rigor and generalizes results (Denscombe 2018, pp. 197–198). My partly subjective perspective is accessibility linked to democracy and I assume the intention of the legislator and the sender to want to engage their citizens and users. The study was conducted through interview with an expert at the Swedish Agency for Digital Administration, interviews with users, surveys and user tests of a template and two different texts in the form of accessibility reports. The template is the template provided by the digital administration authority in Sweden on its website. Text 1 is a accessibility report based on the above template, a template the Swedish Agency for Digital Administration offers public businesses and organizations. Draft 1 is designed by me using principles in plain language linked to understanding with the focus on metatext, the addressing of users with you pronoun and paratext in the form of headings. 8 people of varying ages, educational background and reading ability have participated in the study. The results of the study show that metatext, using personal pronouns like “you” and clear headings support readers' understanding of text and their sense that the text concerns them. The survey also shows that hyperlinks probably is an underutilized resource in technical language texts to increase understanding and navigating the content. The survey also shows that short effective texts are preferable regardless of the degree of difficulty of the text. The survey also indicated that the reader's self-confidence in reading is probably related to the incentive to use information in a text or a website, which is worrying from a 2 democratic perspective. The importance of refining the purpose of a text also becomes clear in this study as well as understanding the context of the recipient. Based on these findings and conclusions, I have designed Artefakt 1, an accessibility report for Mälarenergi AB. The research data of the study is small but supports previous research that a recipient perspective in the form of personal pronouns, metatext and logical paragraph headings as well as line spacing, support the recipients' understanding of a text in a positive direction. The use of plain language principles in the design of technical language texts is thus still relevant, but there is a lack of research on how their use affects the recipients' commitment to also use the information in the text. Understanding that you are affected as a recipient and that the text addresses you is not the same as getting involved and using the information in the text. Moving texts from understood to used is a future research challenge for designers creating accessibility reports. Sammanfattning Denna studie har undersökt hur mottagares förståelse och uppfattning av en fackspråklig text påverkas vid applicering av principer och teorier kopplade till klarspråk metatext och paratext. Min hypotes är att ökad tillgänglighet i texterna kan skapas genom användning av ovanstående och att vi därigenom förbättrar läslighet, läsbarhet och sannolikt även läsvärde. Undersökningen har ett fenomenologiskt perspektiv. Styrkan i fenomenologisk forskning är möjligheten att redogöra för komplicerade företeelser och gräva lite djupare i dessa men den saknar den vetenskapliga strängheten och generaliserar resultat (Denscombe 2018, s. 197–198). Mitt delvis subjektiva perspektiv är tillgänglighet kopplat till demokrati och jag förutsätter lagstiftaren och avsändarens intention att vilja engagera sina medborgare/användare. Studien har skett genom intervju av expert vid Myndigheten för digital förvaltning, intervjuer av användare, undersökningar och utprovningar av en mall och två olika texter i form av tillgänglighetsredogörelser. Mallen är den mall myndigheten för digital förvaltning tillhandahåller på sin webbsida. Text 1 är en verklig redogörelse baserad på ovanstående mall som myndigheten erbjuder offentliga aktörer, medan 3 utkast 1 är designad av mig med hjälp av principer inom klarspråk kopplat till förståelse med huvudfokus på metatext, tilltal och paratext i form av rubriker. 8 personer i varierande ålder, utbildningsbakgrund och läsförmåga har deltagit i studien. Studiens resultat visar att metatext, du-tilltal och tydlig rubricering stödjer läsares förståelse av text och deras känsla av att texten på något sätt berör dem. Undersökningen visar också att hyperlänkar kan vara en underutnyttjad resurs i digitala fackspråkliga myndighetstexter för att öka både förståelse och kunskap om innehållet. Undersökningen visar också att korta effektiva texter är att föredra oavsett textens svårighetsgrad. Undersökningen indikerade också att läsarens självförtroende i läsning sannolikt står i relation till incitamentet att använda sin möjlighet att påverka text eller webbsida vilket är bekymmersamt ur ett demokratiskt perspektiv. Vikten av att renodla en texts syfte blir också tydligt i denna undersökning liksom att förstå mottagarens kontext. Baserat på dessa fynd och slutsatser har jag designat Artefakt 1, en tillgänglighetsredogörelse för Mälarenergi AB. Undersökningens underlag är litet men stödjer tidigare forskning om att ett mottagarperspektiv i form av du-tilltal, metatext och olika styckesrubriker liksom radluft påverkar mottagarnas förståelse av en text i positiv riktning. Att använda klarspråksprinciperna i utformning av fackspråklig text är alltså fortfarande relevant men det saknas forskning kring hur användning av dessa påverkar mottagarnas engagemang i att också använda sig av informationen i texten. Att förstå att man berörs som mottagare och har ett behov som texten tar upp är inte samma sak som att i praktiken engagera sig. Att gå från en förstådd text till praktiskt engagemang däri ligger en framtida forskningsutmaning för de som designar fackspråkliga myndighetstexter som tillgänglighetsredogörelser.