Designing for Re-engagement - a review of theory and practice in Personal Informatics

Sammanfattning: Självloggning har blivit ett allt vanligare fenomen bland människor idag. I takt med utvecklingen av teknik som underlättar självloggning har samtidigt utbudet av självloggningssystem att välja mellan blivit allt större. Användare som frekvent byter mellan olika självloggningssystem indikerar att dessa ofta misslyckas med att stimulera ett långvarigt användarengagemang. Användarengagemang spelar således en viktig roll för självloggningssystem och den långsiktiga användningen av dessa. Detta arbete adresserar således problematiken med bristande användarengagemang inom självloggning i två steg. Det första steget är att ta fram en teoretisk modell över re-engagement genom en litteraturstudie över relevant teori inom användarengagemang fokuserat mot självloggningssystem. Arbetet med den teoretiska modellen visar varför det är givande att tänka på att designa för re- engagement för att fånga användning över tid jämfört med att endast designa för engagement. Det andra steget är att denna teoretiska modell sedan används för att analysera tre framgångsrika självloggningssystem och deras rapporterade användning. Denna rapporterade användning framkommer genom granskning av användarfeedback från forum och online-communities. Genom att applicera den teoretiska modellen på dessa tre självloggningssystem fås insikt i fem aktuella gap mellan designteori (fångat i den teoretiska modellen) och designpraktik (som representeras av självloggningssystemens implementioner) inom självloggning.