Klimatdeklaration ur ett konstruktörsperspektiv

Sammanfattning: Sedan lagen om klimatdeklaration av byggnader trädde i kraft 2022-01-01 måste byggherren lämna in en klimatdeklaration som redovisar den färdiga byggnadens klimatavtryck under delar av dess livscykel för att få slutbesked. Lagkravet medför att aktörer involverade i nybyggnation av flera typer av byggnader behöver rutiner för hur nödvändig information ska sammanställas och hanteras. Detta examensarbete syftar till att ur ett konstruktörsperspektiv undersöka vilka möjligheter det finns att utnyttja de byggnadsmodeller som används i projekteringsprocessen för att få fram nödvändiga data avseende materialtyper och mängder. I nuläget är informationen ofta uppdelad mellan olika teknikdiscipliners modeller. Detta innebär en utmaning i att sammanställa nödvändiga data. Under arbetet användes ett referensprojekt med tillhörande digital byggnadsmodell för att testa olika metoder och undersöka materialdatahantering. Olika mjukvaror som är vanligt förekommande i projekteringsprocessen undersöktes, som exempelvis Tekla Structures avseende konstruktion och Revit avseende arkitektur. För att sammanställa materialdata inför klimatdeklaration användes det på marknaden väletablerade klimatberäkningsverktyget OneClick LCA. Att exportera materialdata från både Arkitektur-modell och Konstruktions-modell testades, men detaljnivån i respektive modell tenderar att vara låg och fler byggnadsdelar behöver inkluderas. Lämpligast metod enligt detta arbete är att konstruktör lägger till saknade byggdelar i K-modellen och därefter exporterar materialdata till OneClick LCA. Ett förslag på fortsatta studier är att undersöka metoder för att förenkla samverkan mellan teknikdiscipliner för gemensamma modellerings- och informationshanteringsrutiner då just den starka uppdelningen i projekteringsprocessen varit en stor utmaning.