Att bedöma lärares arbete : En kontrastiv studie mellan kommunala skolor i Sverige och internationella skolor om skolledares arbete med bedömning av lärare

Sammanfattning: Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete. Enkäten skickades ut till 94 skolledare genom ett bekvämlighetsurval, med en svarsfrekvens på 38 (40 %). Resultaten visar att den första utgångspunkten inte kunde styrkas genom resultaten men däremot visar det sig att de deltagande skolledarna på de internationella skolorna arbetar något mer systematiskt med lärarutvärdering. Några av de områden där de skiljer sig från de svenska skolledarna i sina svar och som är potentiella utvecklingsområden i det pedagogiska skolledarskapet är utbildning i ämnet, processinriktad utvärdering och tid ägnad åt detta, frekvensen i användandet av observationer/lektionsbesök i utvärderingsprocessen, en tydlig struktur för utvärderingsarbetet och systematik för dokumentation om lärarnas arbete. Utifrån resultaten ser jag en risk att skolledare saknar ett systematiskt och strategiskt förhållningssätt och kunskap om lärarutvärderingar både vad gäller varför, vad, hur och när de ska göras. Kanske gör de bedömningar av lärares individuella prestationer mest på en höft, går på känslan, saknar underlag, utgår från personliga relationer och fattar ad hoc beslut. Vad detta innebär för skolutvecklingsprocessen måste utredas vidare.