Blåljuslagen – en symbollagstiftning? En utredning om brottet blåljussabotage i förhållande till grundläggande principer för kriminalisering

Sammanfattning: Till följd av att angrepp mot blåljusverksamhet innefattande polis, ambulans- och räddningspersonal blivit vanligare, utreddes 2016 möjligheterna att införa ett stärkt straffrättsligt skydd mot sabotage mot blåljusverksamhet i BrB. Resultatet blev en ny blåljuslag 2020. I lagens proposition anförde regeringen att kriminaliseringen av blåljussabotage var en nödvändig åtgärd. Trots att det funnits lagstiftning som täckt in angrepp mot blåljusverksamhet, ansåg regeringen att endast en ny kriminalisering kunde tillgodose skyddsbehovet för blåljusverksamhet på ett adekvat sätt. Kriminalisering var inte den enda metoden som utredaren ansåg lämplig. Bl.a. föreslog utredaren en omarbetning av bestämmelserna om våld och hot mot tjänsteman i 17 kap. BrB och myndighetsutövningsbegreppet, och ett införande av en ny straffskärpningsgrund i 29:2 BrB. Båda förslagen avfärdades av regeringen. Det finns grundläggande principer som bör tillgodoses för att en kriminalisering ska anses befogad. Om kriterierna inte uppfylls, kan en kriminalisering ifrågasättas. Uppsatsens analys visar att straffbestämmelsen inte uppfyller samtliga kriminaliseringskriterier som Straffrättsanvändningsutredningen identifierat. En diskussion om huruvida blåljuslagens egentliga syfte är att tillgodose politiska behov snarare än att lösa problematiken med angrepp mot blåljuspersonal aktualiseras således av uppsatsen, inte minst m.h.t. fenomenet straffrättslig symbollagstiftning. Lagar med högt symbolvärde är en direkt följd av den ökade politiseringen som skett inom straffrätten, och har resulterat i en offensiv inriktning av straffrättspolitiken. Uppsatsens slutsats är att problematiken med angrepp mot blåljuspersonal inte verkar ha lösts genom en straffrättslig åtgärd. Åtalade har i ovanligt hög grad frikänts och istället dömts för andra brott, vilket indikerar att straffbestämmelsen huvudsakligen har en symbolfunktion eftersom den inte uppvisar tillräcklig effektivitet för brottsbekämpningen. Således kan brottet blåljussabotages praktiska betydelse ifrågasättas.