Elsa Stenhammar : En kvinnas liv och musikaliska gärningar i Göteborg 1897-1936

Sammanfattning: Den här kandidatuppsatsen behandlar Elsa Stenhammars (1860–1966) liv ur ett biografiskt och musikaliskt perspektiv. Vem var hon? Varför är det så svårt att hitta information om henne och hennes musikaliska bidrag till Göteborgs musikliv? Elsa Stenhammar gjorde många saker under sin livstid i musikens namn och var en betydande person för Göteborgs musikliv. Hon var bland annat en av de ledande personerna för Folkkonserterna i Göteborg tillsammans med sin moster, kompositören och organisten Elfrida Andrée (1841–1929). Elsa Stenhammar var också en av nyckelpersonerna vid tillblivelsen av den kör som idag heter Göteborgs Symfoniska kör. Med den här uppsatsen vill jag ge Elsa Stenhammar en välförtjänt plats i musikhistorien. Jag har studerat källor på Regionarkivet och Universitetsbiblioteket i Göteborg som syftar till att visa på Elsa Stenhammars musikaliska arbete. För att illustrera detta har jag gjort en analys av utvalda folkkonserter under ledning av Elsa Stenhammar själv. Övriga källor som behandlas är med tonvikt baserad på musikvetaren och professorn Eva Öhrströms (1999) bok om Elfrida Andrée och Öhrströms kartläggning av borgerliga kvinnors musicerande. Här sammanställer jag tidigare forskning rörande Elsa Stenhammars liv och konstnärskap. Ur ett teoretiskt perspektiv, med rötterna i intersektionalitet och Pierre Bourdieu’s habitusbegrepp, har jag närmat mig Elsa Stenhammar för att undersöka hur maktstrukturer och det kulturella kapitalet har påverkat hennes karriär. Uppsatsen visar hur Elsa Stenhammar har haft fördelar genom att ha habitus, i detta fall ett kulturellt kapital. Genom att redan från födseln tillhöra en borgerlig klass i samhället, där kultur, musik och konstnärskap hade stor betydelse, fick Elsa Stenhammar ett försprång. Många dörrar var på detta vis lättare att öppna och tröskeln att ta sig vidare i musiklivet genom utbildning och nätverk inte lika hög.  Jag har också kommit fram till att Elsa Stenhammar befunnit sig i en maktstruktur om man tittar på det ur det intersektionella perspektivet. Maktstrukturen mellan Elsa Stenhammar och de olika människor som hon har stött på under sitt yrkesliv har med all sannolikhet format hennes riktning i arbetslivet. Min forskning ämnar bidra med en samlad biografi över Elsa Stenhammars liv, samt en kartläggning av några ur hennes karriärs höjdpunkter.