Tjänarinnor i klassamhället : en studie om tjänarinnors uttryck genom tjänarinnebladet kring åren 1905 - 1908

Sammanfattning: Tjänarinna är en kvinnlig tjänare som anses haft slavsstatus och fick arbeta 16 timmar om dagen för att kunna överleva. Deras löner var låga och deras arbetstimmar var höga. Detta är en beskrivning av ett förflutet yrke som inte har lämnats mycket utrymme i dagens skildringar av 1900-talets historiska händelser. Tjänarinna var ett yrke som utgjordes enbart av kvinnor och innebar ett heltidsarbete i ett hushåll tillhörande medel- eller överklassen. Yrket i sig betraktades som improduktivt eftersom tjänarinnan inte producerade något materiellt. Arbetet kunde pågå som nämnts upp till sexton timmar per dag med arbetsuppgifter som bestod utav vardagssysslor i hushållet som inte blev riktigt uppskattat. Trots sin låga status i det dåvarande klassamhället hade tjänarinnorna en viktig roll i den svenska arbetarrörelsens historia. De bidrog till att Tjänstehjonsstadgan avskaffades och arbetsvillkoren för de lägre ställda yrkena förbättrades avsevärt. Våra kunskaper om tjänarinnorna under denna period är starkt avgränsad till själva yrket i ren allmänhet och denna uppsats kommer ge en klarare inblick om deras vardagar, vad de hade de för åsikter om sitt yrke samt hur de såg på sin roll i samhället som kvinnor i arbetarklassen. En historisk undersökning som belyser tjänarinnorna i syfte att lyfta deras röster är inte mer än rättvist för ett dåligt behandlat yrke. Eftersom tjänarinnor var en del av den kvinnorörelsen som startade kampen för kvinnornas rätt och var med i skapandet av det vi idag kallar för feminism. Det ger oss en intressant inblick i vilken situation kvinnor från början av 1900-talets arbetarklass befann sig i. 1904 bildades Stockholms Tjänarinneförening och under åren 1905 till 1908 publicerades tretton nummer i skriften, Tjänarinnebladet. En skrift som är en av få publikationer där vi faktiskt får en unik inblick i tjänarinnornas vardag i Sverige. Ett yrke som var väldigt underskattat och som följd fick uppleva en dålig behandling av de övre samhällsklasserna som såg tjänarinnorna som en chans till billig arbetskraft. Skildringarna från tjänarinnorna ger oss en inblick i och förståelse för hur det var att vara en arbetarslav. Jag vill uppmärksamma ett yrke som var väldigt underskattat och som följd fick uppleva dålig behandling av den övre klassamhället som såg på dem som en tillgång till ekonomisk vinning. För att kunna få en förståelse om hur det svenska klassamhället under 1900-talet att var konstruerat blir det mest lämpliga att fördjupa sig i hur arbetarklassens kvinnor hade det. Detta arbete strävar efter det ovan nämnda, att ge en mer personlig inblick i tjänarinnornas vardag, utifrån deras egna reflektioner och skrivelser i Tjänarinnebladet.