Formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet : En kvalitativ studie om idrottslärares möjligheter och utmaningar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för rörelse, kultur och samhälle

Författare: Marschall Valadi-sumesaraie; Erik Pahlberg; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa upplever kring formativ bedömning samt vilka formativa strategier som främst kommer till uttryck i deras undervisning. Studiens material omfattar 6 lärarintervjuer som analyseras med hjälp av en tematisk analys och sätts i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument och formativ bedömning såsom den definieras av utbildningsforskaren Dylan Wiliams. De teoretiska ansatser studien tar sin utgångspunkt i är dels läroplansteorin och dels ramfaktorteorin. Genom läroplansteorin analyseras vilka skrivningar om formativ bedömning som förmedlas via läroplanen samt hur dessa sedan tolkas av respondenterna och realiseras i undervisningen. Ramfaktorteorin möjliggör i sin tur en djupare analys av vilka yttre faktorer som är säregna för ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa stöter på ämnesspecifika utmaningar i arbetet med formativ bedömning. De utmaningar som är mest framträdande är brist på digitala hjälpmedel, litet skriftligt underlag för bedömning samt avsaknad av kollegiala samtal om bedömning. Resultatet visar även att det finns möjligheter som i viss mån är ämnesspecifika när det kommer till formativ bedömning. Det mest framträdande är tillgänglighet av kamratbedömning i och med att många elever på sin fritid utövar/utövat idrotter och rörelseaktiviteter som återkommer i idrottsundervisningen och således besitter vissa förkunskaper. När det kommer till framträdande formativa bedömningsstrategier så är konkretisering av lärandemål, nyttjandet av elever som lärresurs (kamratbedömning) och framtagande av belägg för att lärande skett återkommande. Samtalet som förs med lärarna i den här studien berör arbetet som sker i det som av läroplansteoretiker kallas transformerings- och realiseringsarenan (Linde, 2013). Det är i dessa arenor läroplanen tolkas, förmedlas och appliceras i undervisningen. Slutsatsen vi drar av studien är att de skrivningar om formativ bedömning som läroplanen ger uttryck för kräver vissa yttre förutsättningar i en idrott och hälsa-kontext, då främst i den praktiska delen av ämnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)