Framställningen av Sovjetunionen och sovjetkommunismen i svenska historieläroböcker 1971-2021 : Framställningen av Sovjetunionen och sovjetkommunismen i tre svenska historieläroböcker från 1971 till 2021

Sammanfattning: Målet för denna läroboksanalys är att undersöka hur Sovjetunionen och sovjetkommunismen framställts i tre svenska historieläroböcker från åren 1971, 1999 och 2021. Det relevanta innehållet från de olika läroböckerna har studerats genom ett funktionellt samt strukturellt perspektiv, för att se till vilket innehåll som framställs samt hur, och på vilket sätt läroböckerna och dess författare kan ha påverkats av den tid då de tillkommit.  Det finns främst två skäl till att det just är perioden 1971-2021 som valts ut för denna undersökning. Under 1971 hade det kalla kriget pågått i drygt tjugosex år, och det var inte sannolikt att historieläroböcker som producerats tidigare än så skulle förmedla särskilt mycket information om det pågående kriget. I den läroplan som börjat gälla 1969 ingick det dock som mål att undervisningen skulle belysa - bland annat - den politiska utvecklingen. Det betonades även att tonvikten skulle läggas på sådant som “i särskild grad bidragit till att skapa de förhållanden, problem och motsättningar som råder i världen idag. Ett väsentligt utrymme bör ägnas vår egen tid” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 184). I detta ingick även det kalla kriget, och en av de två supermakter som deltog i detta krig; Sovjetunionen. Den andra läroboken som studerats i detta arbete utgavs år 1999, alltså efter kalla krigets slut och efter den läroplan som började gälla år 1994. Denna bok studerades i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter från perioden då kriget ännu pågick. Den tredje och sista boken gavs ut år 2021 och har granskats i syfte att undersöka vilka mönster, förändringar och kontinuiteter som går att urskilja från tiden då kalla kriget ännu pågick till den tid vi nu lever i.