Metaforbruk i gymnasieelevers texter i svenska som andraspråk : Från spela roll till skräckslagande

Sammanfattning: I föreliggande studie undersöks metaforbruket i 27 uppsatser från det nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 i svensk gymnasieskola utifrån ett diskursdynamiskt förhållningssätt till metaforer. Antal och andel metaforer i materialet sammanställdes och analyserades för att utreda om mängden metaforer i texter med betygen E eller D skilde sig från mängden metaforer i texter med betygen B eller A. Även avvikelser från målspråksnormen vad avser stavning, böjning, formord eller meningsbyggnad registrerades och analyserades utifrån kontexten. Slutligen räknades och analyserades de metaforer som kunde anses icke-konventionaliserade för att försöka förstå i vilka texter de fanns, i vilken grad de var icke-konventionaliserade samt hur de skapade mening i kontexten. Alltså användes både kvantitativ och kvalitativ analysmetod i studien. Resultatet visade att andelen metaforer var högre i texter med betygen B eller A, även om siffrorna måste granskas kritiskt och materialet är för litet för att generaliserbara slutsatser ska kunna dras utifrån det. Det stämmer dock med tidigare forskning att andelen metaforer är högre i texter med högre betyg. Vidare visades att normavvikelserna i metaforerna var förhållandevis få, vilket kanske kan härledas till att skrivsituationen ger mindre benägenhet hos eleverna att ta risker i sitt skrivande. Slutligen fanns ca 79% av de icke-konventionaliserade metaforerna i texter med betyget B eller A och de kunde vidare konstateras ha olika grad av konventionalisering. Många av de icke-konventionaliserade metaforerna var enstaka ordval som inte var idiomatiska och som kunde härledas eller jämföras med mer konventionaliserade ordval eller källdomän, medan en del bestod av flera ord och mer utbyggda bilder, och det var överlag den senare kategorin som hade lägst grad av konventionalisering.