Världen som vi ser den : En undersökning om hur vi läser trovärdighet i andefotografier

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Institutionen för Bildpedagogik (BI)

Författare: Marianne Bevort; [2010]

Nyckelord: andefotografi; trovärdighet;

Sammanfattning: Denna undersökning handlar om olika sätt att titta på och uppfatta fotografier. Frågeställningen tar upp hur vi läser av trovärdighet i ett fotografi. Undersökningen tar upp olika synsätt och faktorer som kan påverka fotografiers trovärdighets som till exempel hur fotografiets teknik och dess koppling till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografier. Eller till exempel hur möjligheten att bearbeta fotografier påverkar trovärdigheten. Temat i undersökningen är fotografier på spöken och andar. Just dessa fotografier visar tydligt att vårt förhållningssätt till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografierna och detta gör det svårt att fastställa om fotografierna är äkta eller inte. Vi ställs alltså inför frågan om vi kan tro på dessa fotografier eller inte. I undersökningen låter jag ett medium, en fototeknisk expert och en grupp elever i gymnasiet uttala sig om dessa bilder för att få fram olika synsätt och uppfattningar om fotografier. Fotografier är de bilder vi har flest av i vårt samhälle idag och de används i olika sammanhang och har olika funktioner. Vi behöver fundera över vad vi använder fotografier till och vad vi har för syn på fotografier.Gestaltningen tar upp frågan om vilken koppling fotografier har till verkligheten. Vad uppfattas som verkligt och hur kan ett fotografi visa verkligheten, eller vara en bild av verkligheten? Denna fråga tas upp genom att låta betraktaren jämföra olika fotografier av samma motiv. Jag har fotograferat samma miljö med ett vanligt objektiv och genom ett infrarött filter. Genom ett infrarött filter får vi se en bild av världen som visar det vi inte kan se med våra egna ögon. Gestaltningen tar även upp frågan om hur vi kan granska fotografier. Negativ har setts som ett original till fotokopian som ger möjlighet att granska fotografier, vilket inte går att göra på samma sätt med digitala bilder. Därför får betraktaren en chans att se fotografier med tillhörande negativ och avgöra om fotografiet blir mer trovärdigt då.Resultatet av undersökningen visar att det i slutändan är upp till betraktaren att avgöra om ett fotografi känns trovärdigt, även om det finns en mängd faktorer som påverkar trovärdigheten som till exempel tekniken, kontexten, bildskaparen och det som faktiskt avbildas och hur.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)