Hej, tja, salam: En sociolingvistisk studie om kunskaper och attityder gentemot det arabiska språket hos icke-arabiskatalande ungdomar i Göteborg

Sammanfattning: Jag undersöker i vilken utsträckning som Sveriges näst största språk sett till antalet förstaspråkstalare tagit plats bland ungdomar i mitt lokalsamhälle. Till hjälp har jag utformat två frågeställningar som rör språkkunskaper och attityder till arabiskan. De två första vågorna av språklig variation som byggde på Labovs forskning beskrev talare som passiva förmedlare av dialekt baserade på sociologiska och demografiska faktorer. Eckert menar att den tredje vågen utgår ifrån mening som drivkraft för språklig variation, med andra ord, att talare aktivt förhåller sig till, formar och skapar variation. Gärdenfors lyfter ungdomar som en drivkraft till språkförändring samt hur politisering av språk påverkar användning av ordet. Empiriska data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll tre delar; information om respondenten, en lexikal del med ord att översätta och en del med positiva och negativa påståenden. Enkäten disseminerades i en skola, en ungdomsförening och genom sociala medier. Korrelation mellan språkkunskaper och attityder påvisas delvis. Icke-arabisktalande ungdomars kunskapsnivå är tämligen god och attityden är relativt positiv. Resultaten öppnar upp för vidare diskussioner om att respondenter sätter en egen prägel på sitt språkanvändande samt arabiskans framtid som minoritetsspråk.