NORMER VID NYÖVERSÄTTNING MELLAN NÄRLIGGANDE SPRÅK OCH KULTURER. En komparativ studie av Tove Ditlevsens roman Gift i svensk förstaöversättning och nyöversättning

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturer

Sammanfattning: Denna studie har utförts i syfte att pröva hypotesen om nyöversättningar på ett material som har översatts mellan lingvistiskt och kulturellt närliggande språk genom att undersöka likheter och skillnader i fråga om översättarnas hantering av kulturspecifika element i Vanja Lantz förstaöversättning och Ninni Holmqvists nyöversättning av Tove Ditlevsens roman Gift. Hypotesen prövas genom att undersöka vilka översättningsstrategier som har använts vid översättning av egennamn för att i sin tur kunna avgöra vilka normer som har format respektive översättning. Egennamnen har undersökts med hjälp av en analysmodell baserad på Pedersens modell (2007). Analysen visar att båda översättarna är starkt källspråksorienterade vad gäller hantering av egennamn, men att förstaöversättningen uppvisar en aningen starkare tendens att använda målspråksorienterade strategier. Dock är skillnaderna mellan översättningarna så pass marginella att det varken går att verifiera eller falsifiera hypotesen. Denna uppsats bör betraktas som en pilotstudie för vidare studier av nyöversättningar mellan lingvistiskt och kulturellt närliggande språk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)