Metodval vid läs- och skrivinlärning i skolår 1 - Olika synsätt på hur barn lär sig läsa och skriva

Sammanfattning: Bakgrund och syfteVi ville i vår studie undersöka hur läs och skrivundervisningen bedrevs i två klasser i skolår 1.Därför var vårt syfte att undersöka vilka metoder, arbetssätt, arbetsformer och förhållningssättlärarna i de båda klasserna utövade. Vi ville också undersöka vad eleverna själva ansåg ombehovet av att lära sig läsa och skriva.MetodFör att få svar på våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ studie som inspirerats avden etnografiska metoden. Utifrån våra frågeställningar gjorde vi observationer och intervjuermed såväl barn som deras lärare samt en forskare vid Göteborgs universitet. Vi intervjuadesammanlagt åtta barn och två lärare, fyra barn i varje klass. Vi valde våra skolor väl medvetnaom deras olika läs- och skrivmetoder. Intervjufrågorna till forskaren var halvstrukturerademed följdfrågor för att få mer fördjupade svar. För att få kunskap om barnens egna tankar ochundvika ja och nej svar ställde vi öppna frågor som "Vad skulle hända om......".ResultatAlla barn lär sig att läsa och skriva men barn lär sig på olika sätt. För vissa barn är densyntetiska metoden med sin strukturerade inlärningsgång från del till helhet den bästa menarvissa forskare och lärare. Andra forskare och pedagoger föredrar den analytiska metoden somutgår från hela texter. Det finns ingen metod som är rätt eller fel vid läs- och skrivinlärning.Samtliga åtta elever vi intervjuade i de båda skolorna hade förstått poängen med att kunnaläsa och skriva men bara två elever av de åtta nämnde läsningen för nöjes skull. ITomteskolan nämnde tre av eleverna att de kunde läsa det som fröken sagt till dem att läsa.Läsningen skedde individuellt och språkmiljön kan beskrivas som tyst.I Trollskolan använde sig eleverna av varandra när de skulle läsa och samarbetet mellaneleverna var viktigt i deras läs- och skrivinlärning. Högläsningens betydelse var de bådalärarna mycket väl medvetna om men det var bara i den sociokulturellt präglade skolan somhögläsning bedrevs dagligen i samlingen. Läraren i den mer behavioristiskt influerade skolananvände sig av högläsning "när det fanns tid till det". I de två skolorna var det behavioristiskarespektive det sociokulturella synsättet påfallande tydligt i undervisningen. Språkmiljön kanbeskrivas som flerstämmig.