Trendspaning på skogsintressenter – Lärk

Sammanfattning: Med en medeltemperatur som ökar och ett torrare klimat till följd av klimatförändringar står det svenska skogsbruket inför utmaningar. Det torrare klimatet medför en ökning av skadeinsekter som gynnas av högre temperaturer och angriper de trädslag som utgör majoriteten av det svenska skogsbruket. Med detta i åtanke söker sig många skogsägare efter alternativa trädslag som tolererar klimatförändringarna. Miljökrav hos producenter och produkter inom alla branscher ökar. Konsumenter har blivit mer miljömedvetna och därför efterfrågas miljövänligare produkter mer frekvent än tidigare. Tryckimpregnerat virke innehåller mycket kemikalier för att kunna motstå röta och svampangrepp, som försämrar virkets kvalitet avsevärt. Restriktionerna kring kemisk behandling är redan väldigt strikta och återvinningen av impregnerat virke kräver extra hantering. Lärk är ett trädslag som med sin höga kärnvedsandel är naturligt impregnerat och rötbeständigt vilket innebär att det ej behöver någon kemisk behandling. Denna studie grundar sig på djupintervjuer där det är sex respondenter i tre olika intressentkategorier som alla är anknutna till skogsbruket, hur det bedrivs och de skogliga produkterna som levereras från skogen. Intervjuerna baseras på hur de intervjuade tycker och tänker kring trädslaget lärk, dess virkesegenskaper, marknadsmässigt, dess framtida roll och allmänna uppfattningar. Slutligen genomförde varje respondent en SWOT-analys där de fick utmärka lärkens styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt utveckla sina tankar. Resultatet från studien visar att det finns ett intresse kring lärk både från skogsägare, sågverk och bygghandlare där de anser det är ett väldigt bra trädslag med dess goda virkesegenskaper där fokus ligger på dess höga kärnvedsandel som gör det naturligt rötbeständigt och med detta ett miljövänligt alternativ. Detta går som en röd tråd i alla intervjuer som genomförts. Det intressanta i resultatet är, varför inte skogsägaren väljer att plantera mer lärk och varför sågverken inte sågar större volymer av lärk. Skogsägaren planterar inte lärk eftersom de tycker avsättningen är alldeles för osäker i dagsläget medan en stor anledning till att sågverken inte sågar större volymer lärk är den bristande tillgången på råvara och att de större sågverken ogärna tar emot små partier. De slutsatser som framgick av studien är att inom skogssverige är det ett ”moment 22” där skogsägaren inte planterar lärk på sitt skogsinnehav eftersom det i regel inte finns någon säker avsättning, förutom i Södra Sverige. Medan de större sågverken inte tar emot lärk eftersom det i dagsläget är låg tillgång och då blir lärken mest ett ”problem” som beblandas in med gran och tall. Det är små, specialiserade sågverk som sågar lärk i störst utsträckning. En utav de intervjuade skogsägarna som har ett lärkinnehav i Mellansverige sammanliknar det med en aktie. ”Det är inte idag som lärkvirket ska säljas, utan det är om ungefär 50 år”. Avslutningsvis bör nämnas att hela samhället blir mer klimatsmart där miljön står mer och mer i fokus, så även skogsbruket och dess produkter. Samhällsomställningen tillsammans med ett framtida klimat som drabbar dagens homogena svenska skogsbruk står till grund för att skogsindustrins alla intressenter bör sprida sina risker.