Sjuksköterskors uppfattning av att handleda studenter i evidensbaserat förhållningssätt inom kommunal hälso- och sjukvård

Sammanfattning: Evidensbaserat förhållningssätt har varit högt prioriterat i svensk sjuksköterskeutbildning de senaste decennierna. Trots det är det endast en låg andel av nyutexaminerade sjuksköterskor som uppger att de använder forskning i sin vardag. Avsaknaden av ett evidensbaserat förhållningssätt i den verksamhetsförlagda utbildningen har på senare år visat sig vara en av anledningarna till att sjuksköterskestudenter inte upplever sig utveckla ett evidensbaserat förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning av att handleda studenter i evidensbaserat förhållningssätt inom kommunal hälso- och sjukvård. Fenomenografisk ansats användes till analys av två fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från två olika kommunala sjuksköterskeenheter. Det framkom fyra huvuduppfattningar som resulterade i beskrivningskategorier; 1) vetenskaplig kommunikation, 2) vara med, 3) bygga av erfarenhet och 4) begränsas av tid. Det gemensamma temat som framkom var att förstå kontexten. Med hjälp av handledarledd reflektion kunde studentens kliniska kompetens och helhetsyn utvecklas, vilket möjliggjorde en förståelse för kontexten. Först då var det möjligt för studenten att sammanfoga de tre delarna i evidensbaserat förhållningssätt: klinisk kompetens, bästa tillgängliga kunskap och patientens situation och önskemål. Resultatet visar på ett behov av samarbete mellan det kliniska och det teoretiska i sjuksköterskeutbildningen. För att möjliggöra en god handledning i evidensbaserat förhållningsätt skulle det vara värdefullt att utforska hur samarbetet mellan högskolan och den kliniska verksamheten kan stärkas.