Prospektering i samhällsnyttans tjänst? En problematiserande utredning av lagstiftningen för beslut om undersökningstillstånd, enligt minerallagen (1991:45), och dess verkningar.

Sammanfattning: Framställningen syftar till att utreda och problematisera den svenska minerallagstiftningen avseende förfarandet då Bergsstaten meddelar beslut om undersökningstillstånd. Författaren intar en kritisk hållning till att lagen saknar förutsättningar att beakta motstående intressen, liksom till mineral-intressets starka position som allmänt intresse. Valda delar ur minerallagstiftningens historia belyses, från medeltiden fram till mineralpolitiken under 1900-talet. Det ifrågasätts huruvida lagstiftningen under 1900-talets senare hälft påverkats av kommersiella aktörer inom gruvnäringen i en utsträckning som underminerar mot mineralintresset stående intressen. För att illustrera brister i lagstiftningen görs jämförelser med infrastrukturprojekt och expropriation av mark till förmån för näringsverksamhet. Uppsatsens huvudfråga är huruvida det är rimligt att beslut om undersökningstillstånd meddelas utan att det sker någon avvägning mellan motstående intressen. Med anledning av lagens materiella utformning föreligger en bristfällig tillgång på praxis, därför granskas ingående ett antal fall där Bergsstaten samt olika gruvbolag stod mot Vapsten sameby. Granskningen visar på tveksamheter i den svenska lagstiftningen i förhållande till egendomsskyddet enligt artikel 1 första tilläggsprotokollet EKMR. Avseende den kritik som samebyn åberopat angående Sveriges folkrättsliga åtaganden dras dock slutsatsen att MinL inte står i strid med artikel 27 ICCPR. Avslutningsvis efterfrågar författaren en översyn av minerallagstiftningen. Mineralintressets status som allmänt intresse bör återspeglas genom höjda mineralavgifter och hårdare krav på prospektörer. Med stöd i lagstiftning för andra allmänna intressen diskuteras att antingen utmönstra mineralintresset som allmänt, alternativt vidga omfattningen av prövningen vid beslut om undersökningstillstånd. Det anses rimligt att vidga prövningen till att omfatta en intresseavvägning av motstående intressen.